januari 28, 2005
Fredagsfyran v4 -05
Fredagsfyran om främlingsfientlighet:
1. Har du på något sätt drabbats av främlingsfientlighet?
Nej det har jag inte, om man inte räknar lite fördomar mot norrlänningar.
2. Är du engagerad mot främlingsfientlighet?
Inte aktivt i någon förening, men jag tvekar inte att säga vad jag tycker om jag hör någon som kläcker ur sig dumheter.
3. Hur bör vi hantera personer med främlingsfientliga åsikter?
Tala dem till rätta om det går. Dessutom ska mal aldrig låta de främlingsrädda ta över dagordningen. Jag tror att det i mångt och mycket handlar om att försöka styra in det officiella eller privata samtalet på konstruktiva och positiva spår.
Det är lätt hänt att man trissar varandra att börja uttrycka förakt och fördomar. (Det är också ganska lätt att testa. Börja prata om dåliga eller konstiga lärare som du hade i skolan när ni äter lunch på jobbet och du startar ett samtal som är mycket svårt att få stopp på. Alla kan säkert minnas någon trä-Hitler som gjorde konstigheter. Vips börjar alla vädra sina fördomar och sitt förakt.)
Vi kan också motverka främlingsfientlighet och fördomar genom att aktivt arbeta mot segregationen i samhället. Alla platser där små homogena grupper sluter sig samman är potentiella grogrunder för fördomar och främlingsfientlighet. Botemedlet är dialog och integration.
4. Vad är anledningen till att man blir främlingsfientlig?
Många som är främlingsrädda eller hyser fördomar mot människor som är annorlunda gör det därför att de sällan eller aldrig har lämnat sin invanda miljö. Främlingsfientligheten föds ganska ofta i små grupper som känner sig hotade. Man kan skapa en känsla av samhörighet genom att peka på "den andre" som varande ett hot eller bara en lägre stående varelse. Denna strategi används i de mest skiftande grupper. Rasister definierar sig själva med hat mot utlänningar, kommunister skapar sammanhållning genom sin aversion mot borgarsvinen och överklassgrupper klappar sig själva på ryggen och uttrycker sitt förakt mot politiker och ofrälse.
Kan inte låta bli att le. Så ni hade också en Trä-Hitler? Vår kallades ömsom Trä-Hitler och ömsom "sheriffen" eftersom han hade western-mustasch, jeans, flanellskjorta och skinnväst - alltid!
"Njae, du får nog ta ett tag till med ettans sandpapper..."
;-)
Skrivet av: Carina D den januari 28, 2005 11:50 FM
Nä jag hade faktiskt ingen trä-Hitler, men jag vet att väldigt många går igång på det namnet. Det verkar som om slöjdläraren på något sätt har blivit portalfigur för lärarföraktet.
Jag tror att det är tacksamt att racka ner på lärare eftersom i princip alla har vuxit upp med nio år grundskola med allt vad det innebär. Maktförhållandena man arbetar under i skolan (där lärarna alltid har betygsvapnet i bakfickan) gör att många känner en viss revanschlusta gentemot sina forna tyranner. Fullt förståeligt då att det viskas namn som trä-Hitler bakom deras ryggar.
Skrivet av: Barse den januari 28, 2005 02:39 EM