free page hit counter

oktober 13, 2006

Fredagsfyran v41 2006

Idag handlar Fredagsfyran om dagsaktuella moralfrågor.

1) Flera ministrar i den nya regeringen har tidigare undvikit eller “glömt” att betala tv-licens. Hur påverkar gamla synder deras nuvarande förtroende som ministrar?

Jag tycker att det påverkar deras förtroende märkbart. Först och främst det faktum att licensfusket verkar vara en utbrett fenomen och inte bara en enskild incident. Det tyder på att det finns en fuskarmentalitet som genomsyrar partiet. Man tycker att det är okej att åsidosätta lagar bara man inte blir upptäckt.

Inställningen att man efter eget skön väljer vilka regler, lagar och förordningar man vill följa och inte är för mig skrämmande. Hur kan man förvänta sig att man, som lagstiftare och landets folkvalda styre ska tas på allvar om man själv har visat sådant förakt mot regler och lagar? Varför ska vi lyda och lyssna på de här jepparna när de själva visat hur lite de själva bryr sig om att lyda lagen?

2) Plötsligt fick Radiotjänst tusentals samtal från privatpersoner som ringde in och anmälde tv-innehav. Vilka tror du fuskar mest med tv-licensen: Väljarna eller de valda?

Jag är helt övertygad om att väljarna fuskar betydligt mindre än (m)inistrarna. Nio av tio hushåll betalar faktiskt sin tv-licens så acceptansen för denna avgift verkar vara förhållandevis hög. Med det inte sagt att nittio procent av befolkningen tycker att systemet med tv-avgift är något bra (det finns t.ex. de som tycker att tv ska skattefinansieras, andra som tycker att reklamfinansierad public service är ok och de som tycker att en blandfinansiering skatt/reklam är bra).

Problemet ligger på ett helt annat plan. Om man vill kunna förvänta sig att andra ska spela efter spelreglerna så får man själv också se till att lyda dessa. Om man tycker att någon lag eller förordning är orättfärdig eller oetisk så finns det många sätt att påverka och förändra denna. Civil olydnad behöver inte (och bör inte) vara det första steget man tar. Dessutom tycker jag mycket illa om "civil olydnad" med egoistiska bevekelsegrunder. Det kallas roffarmentalitet på ren svenska.

3) Ska det ställas högre krav på politiker än på “vanligt folk”? Varför/varför inte?

Det tycker jag, av samma anledning som jag angav i frågan ovan. Vill man bli tagen på allvar och att folk ska rätta sig efter gemensamma normer så får man se till att följa dessa själv också. Dessutom är man, i varje maktposition, stor som liten, en förebild och styr ofta mer med sitt handlande än med sina order och det man säger. Fråga vilken förälder som helst om uppfostran så får du fort svaret: barn gör inte som man säger, barn gör som man gör. Detta gäller även i politiken, organisationen och näringslivet.

4) SSU:s ordförande, Anna Sjödin, blev nyligen dömd för krogbråket i vintras. Vem tror du mest på: Krogvakten eller Anna?

Jag är dåligt insatt, men det verkar ju som att hon var ganska otrevlig med vakten. Sen är det ju andra saker som pekar på hennes skuld (och dåliga smak). Bara själva det faktum att hon råkar i fyllebråk på sunkpalatset Crazy Horse borde nog resulterat i någon form av straff. Att hon dessutom väljer Leif Silbersky som försvarsadvokat stärker bara bilden av henne som skyldig. Finns det någon oskyldig människa som anlitar "Sillen" Silbersky?
SSU-Anna borde sparkas (eller ännu hellre frivilligt avgå).

Andra bloggar om: , , , , ,

Skrivet av barse den oktober 13, 2006 03:46 EM | TrackBack
Kommentarer

Det där med "högre krav på politiker" förstår jag inte... Normalkravet torde ju vara (för att ta det aktuella exemplet) att tv-licensen ska betalas. Hur kan man ställa *högre* krav på en politiker i detta fall? Ska de betala dubbelt? Ska de betala flera år i förväg? Vad?

Snarare är det väl så att man ska ställa *samma* krav på politiker som man ställer på folk i allmänhet. Däremot kommer kulturministern att få oändligt mycket mer skit för att hon "glömt" betala tv-licensen under väldigt lång tid jämfört med Kalle Svensson i Ämhult som gjort samma sak, men som bara spikar inredning på Ikeas fotostudio.

   Skrivet av: Jan Kivisaar den oktober 13, 2006 06:38 EM

I fallet tv-avgift finns det ju inte så många alternativ; betala eller inte betala. (Självklart tycker jag att alla som har tv-mottagare och använder sig av tv-nätet och/eller tittar och lyssnar på public service.)

Jag tycker ändå att man ska kunna ställa högre krav på ledargestalter som har bett om vår röst i ett demokratiskt val. Dessa människor ska leda och föregå med ett gott exempel. Man borde till exempel kunna kräva att ett statsråd känner till, eller ser till att den tar reda på vilka lagar och regler som gäller för dennes företag, deklaration, tv-licens och andra saker som han eller hon har personligt ansvar för.

Det känns lättare att acceptera att en privatperson kan göra misstag när han eller hon sköter sina papper. När en politiker som arbetar med att stifta lagar gör det så känns det respektlöst mot oss andra som av politikern avkrävs lydnad gentemot dessa lagar. Politiker är, och ska vara förebilder. Tycker man inte att det är så viktigt att följa lagar och regler så ska man inte heller söka politiska förtroendeuppdrag.

   Skrivet av: Barse den oktober 13, 2006 09:18 EM

Jag tycker att man är i sin fulla rätt att vägra följa regler som man tycker strider mot högre principer. Men principen för civil olydnad (som är en term folk slänger sig med lite för lättvindigt) är ju då att man gör det helt öppet och tar sitt straff.

Jag tycker dessutom inte att det är konstigt att nyliberaler är nyliberaler. Däremot tycker jag att man om man har en eller annan uppfattning och åsikt faktiskt bör torgföra just den och inte den rakt motsätta. Det bygger ju vår representativa demokrati på; att man ärligen redovisar sin agenda innan valet.

Men det visar väl lite på hur mycket snacket om "nya" moderaterna var värt (bäst-före-datum 17 sept?). Någonting säger mig att de är lika förtjusta i fackföreningar som i public service.

   Skrivet av: Enar den oktober 14, 2006 01:36 EM
Bloggtoppen.se BlogRankers.com