Trätrappors grundande.
När Per Edvard Persson kom hem från kriget
så började han i snickarlära i Bjurträsk.
Men han blev osams med snickarna där och efter en
kort tid frågade han sin far om man kunde
start ett snickeri i Böle.
Snickeriet byggdes och drevs direkt från
kraftstationen med hjälp av remmar. Under
vårfloden drevs även en cirkelsåg där
råmaterial från skogen sågades till
virke.
Böle snickeri startades 1923 av Per Edvard
Persson och hans pappa Nils Stefan Persson.
Från början tillverkades fasta inredningar
och möbler men sen började man med att göra
lastbilshyttar. Genom att använda en tom
sockerlåda som säte kunde man köra nya
chassit från Skellefteå, och sedan byggdes
hytterna vid fabriken i Böle.
Sedan tillverkade man trätrappor, ledstänger
och spaljéer.
Fabriken byggdes om i etapper och inrymde
bl.a. bostad.
1956 byggdes en helt ny fabrik. Den fabriken
byggdes om 6 gånger fram till 1974. År 1972
hade man 35 anställda varav 8 kvinnor. De
hade tre olika löneavtal:
Nybörjare - grundlön.
Efter 3 år - högre lön.
Efter 6 år - ytterligare påslag.
Lika lön för män och kvinnor.
Virket inköptes av Thorgrens trä AB,
Kvarnåsen och Edströms & CO. Träförädling,
Gumboda.
Redan på 1930-talet började man tillverka
trappor i Böle, en av de första fabrikerna
i länet som tillverkade trappor, ett tag
tillverkades även gengas-ved.
På den tiden fanns det 6 snickerifabriker i
kommunen.
Snickeri företagen i norra länsdelen startade
Skellefteå snickericentral för sin marknads
föring.
Man specialiserade sig på trappor.
1970 ombildades Böle snickerifabrik till
aktiebolag och bytte då namn till Trätrappor
AB.
Företaget utvecklades och till slut var
lokalerna för trånga och takhöjden i
nedersta
våningen var för låg. Och då
byggde man nya
lokaler i Norsjö, kring 1980 flyttade
trätrappor in i lokalerna i Norsjö.
Nu drivs gamla trätrappor av Per Edvard
Perssons sonson Hans Persson och har fått
namnet Maskinkonstruktioner. De limmar
träskivor och säljer, bland annat till
SSC Trätrappor.
(En del bilder är snodda från SSC
Trätrappor)
Nästa historia