< politik

Skellefteå kommunfullmäktige

Motion om ökad genuskompetens i skolan 060608

Idag begränsas individers möjligheter att utveckla sig själva och sin identitet av normer för hur man förväntas bete sig som pojke eller flicka. Sagoböckerna lär oss att pojkar är spännande och tänker fritt och bryter regler och armar, medan flickor är snälla, tröstas och tröstar.

Manligt och kvinnligt är något vi själva skapar. Även om allt fler nås av denna övertygelse, anser Vänsterpartiet att det tar på tok för lång tid. I svaret på min interpellation till Barn- och grundskolenämndens ordförande om genusarbetet i förskolan fick jag bl a veta att Skellefteå är en av de kommuner som saknar genuspedagog. Dessutom erfor jag att det förvisso ambitiösa jämställdhetsarbetet hade tämligen låg spridningsgrad i verksamheten och att resurser saknades för att driva arbetet vidare. Det duger inte, bättre kan vi!

I september 2004 överlämnade regeringen propositionen Kvalitet i förskolan (prop. 2004/05:11) till riksdagen. Där skriver regeringen bland annat att jämställdhetsarbetet är den del av förskolans läroplan som förskolorna arbetar minst med och de flesta inte alls. Därför menar regeringen att förskolans jämställdhetsarbete behöver fördjupas och att det ska ges en feministisk inriktning. I propositionen anges även konkreta åtgärder som t ex att varje kommun ska ha minst en utbildad genuspedagog. Propositionen antogs i april 2005 och anger därmed förskolans framtidsutveckling.

Målet är att varje kommun ska ha minst en genuspedagog som ska fungera som resursperson i jämställdhetsfrågor i kommunens skolor, alltså inte bara i förskolan.

I denna anda föreslår vi kommunfullmäktige besluta

att uppdra till Skol- och kulturkontoret att efterleva regeringens mål om en eller flera
genuspedagoger i skolverksamheten.

att även uppdra till förvaltningen att på bästa sätt sprida kompetensen till personalen på alla kommunens skolor och förskolor.

/Enar Nordvik, Vänsterpartiet


SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2007-02-27

Skol- och kulturkontoret anför att när skollagen reviderades 1995 fick jämställdhet en mer framträdande plats. I skollagen kap 1, paragraf 2, formuleras följande: .Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som arbetar i skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.. Man skriver: .Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.. Med denna revidering skärptes jämställdhetskravet.

I såväl Lpo 94 (läroplan för grundskolan) samt Lpfö 98 (Läroplan för förskolan) uttrycks .att skolan skall aktivt främja kvinnors och mäns lika möjligheter.. .Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.. .Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. ...verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen..

I den diskrimineringslag som gäller från 1 april 2006 är jämställdhet ett av de diskrimineringsområden som ska ingå i förskolans/skolans likabehandlingsplan, som årligen ska redovisas i kvalitetsredovisningen.

I dagsläget integreras jämställdhet som kunskapsområde i den reguljära undervisningen inom förskola, grundskola och fritidshem. Satsningar har också gjorts lokalt för att stärka arbetet. Kontoret ser dock att jämställdhetsarbetet är en pedagogisk fråga beroende av personalens kunskap och kompetens.

Med bakgrund av ovanstående och kopplat till motionen så har skol- och kulturkontoret, för att förstärka det redan pågående jämställdhetsarbetet, utsett tre representanter per område - totalt nio stycken som ska utveckla och bidra till en kompetenshöjning i genusarbetet inom förskola, skola och fritidshem. Gruppen ska också definiera uppdrag för minst en blivande genuspedagog.

Arbetet förstärks dessutom genom ett övergripande temaarbete kring jämställdhet som genomförs vecka 9 för personal vid skol- och kulturkontoret.

Barn- och grundskolenämnden beslutade 2006-11-22, § 150,

- att varje område utser tre representanter till en arbetsgrupp på totalt nio stycken
- att arbetsgruppen ska verka för att höja genuskompetensen bland personal
- att arbetsgruppen ska definiera uppdrag till blivande genuspedagog(er)
- att motionen med detta anses vara besvarad.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
- att motionen - med hänvisning till barn- och grundskolenämndens yttrande - inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.

Efter inlägg av Elisabeth Grönlund och Ulrika Lindström beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag.

Elisabeth Grönlund, Erika Häggblad, Peter Marksén och Maria Wiksten (samtliga kd) anmäler att de inte deltar i beslutet.


Lämna dina kommentarer i motboken eller kontakta mig.

< om enar | lagbok | motbok | bilderbok | kontakt | enarhelgo.net