Nifelheim blommar

Långsamt rämnar nu
Nifelheim åter
Kung Bore vänder
sin kappa och gråter

Vårt Thule går
mot ljusare tider
En timme tillbaka
vi klockan nu vrider

Slå på cymbaler
och blås i trumpeter
Lyss till pekoral
utav skäggiga profeter

Likt eldarna på våren
maj månads första natt
stiger vårens sånger
sprudlande och glatt

Långsamt har vi stretat
i skolans korridor
Plötsligt vi nu inser:
Det är vårt sista år!

Snart är det slut
med att räcka upp hand
och svara på frågor
om fjärran land

- Kan du svaret
får du extra dricks
- The Battle of Hastings
ten-sixty-six!

Kvar blir eviga frågor
med aktualitet:
"Vad är det som är?"
- Är det nå´n som vet?

Ut med: essentiella aminosyror
och ouppnåeliga mattefyror!
Fram för: sensationella brännbollslyor
och differentiella bostadshyror!

Ut i vida världen
till Boston och Shanghai;
- "Abbla espanjåll?"
- Nej, "Sprava tramvajj!"

Nu tar vi sista steget
från vår barndoms trygga härd
ut i universum
ut i vuxenlivets värld

Räds dock ej det nya
minns allt gott som var
minns lekarna och skratten
Inom oss finns allt kvar

Vår är allt!
Oss plötsligt det slår
att även den ljusnande
framtid är "vår"!

Långsamt stiger saven
och färgar skog och äng
Vaknar gör och livet
i bonde som i dräng

Glöm bort allt du lärt
om Jante-lagen
Följ med på vårt Intåg
i sommarhagen

Snön som blir till vatten
ger livet amnesti
Som Nifelheim ska blomma
SÅ BLOMMA OCKSÅ VI!

/Tomas Nilsson och Enar Persson

Framförd på Kaplanskolans tak Valborg 1993