Kiselalgen är ett mikroskopiskt växtplankton som kan hittas i praktiskt taget alla vatten. Gruppen är även en av de artrikaste alggrupperna - vissa säger att det finns uppemot 100 000 olika. Samtliga är eukaryota (har cellkärna) och encelliga; dock lever de inte alltid åtskilda, kolonier är inte ovanliga. Vanligast är att de lever fritt flytande i vattnet, men det förekommer även sådana som lever i bottensediment, fastsittande på växter eller djur och dylikt.

Ekologiskt sett är de oerhört viktiga då de genom sin fotosyntes (med klorofyll a och c) står för uppskattningsvis 25 - 30 % av världens organiska kolbindning och därför även en betydande del av den totala syreproduktionen.
De utgör också en stor del av födan för många vattenlevande mikroorganismer.

1. Centrisk kiselalg*	2. Pennata kiselalger*

Byggnad

En kiselalgs cellvägg är uppbyggd av två halvor bestående av kiseldioxid, SiO2. De två halvorna passar i varandra ungefär som en skokartong passar med sitt lock - en mindre del som botten, och en större som lock.
Skalen är försedda med mängder av små hål som troligen gör skalet permeabelt (till viss del genomträngligt) och sörjer för ämnesutbytet mellan cell och omgivning. Hålen sitter ofta i mycket vackert symmetriska mönster. Hela systematiken över kiselalger bygger på dessa mönster.
Det finns två huvudtyper: Centriska och Pennata kiselalger. De centriska har en rundad form och ett radiärt mönster (se bild 1) som utgår från en viss punkt på ytan. De pennata är avlånga och har längsgående mönster som följer en mittlinje på skalet (se bild 2).

Reproduktion

Kiselalgen kan reproducera sig både asexuellt och sexuellt. Det normala är asexuell fortplantning genom mitos: Cellkärnan delar sig och det ursprungliga skalet trängs isär. De nya dottercellerna ärver var sin skalhalva av den ursprungliga cellen och bildar sedan själva en egen underdel. Detta leder till att det skapas en gren generationer av mindre alger som i sin tur skapar grenar med ännu mindre o.s.v.
När algerna når en kritisk storlek kan de växla till sexuell reproduktion. Cellkärnorna delar sig då med meios (dottercellerna får varsin halva av kromosomuppsättningen, även "reduktionsdelning") och skapar gameter (könsceller) som smälter samman till en zygot (sammansmälta könsceller). Zygoten växer till en större auxospor (kiselalgers sporer), som bildar två helt nya skalhalvor av artens max- och ursprungsstorlek.
Auxosporen kan under vissa omständigheter även fungera som vilofas i algens livscykel.

Källor

* Image 1 is property of Turtox and the owner of image 2 is to us unknown.
If it comes to our knowledge that the owner of any of the images disagrees
with the way in which we are using them, we will remove them immediately.