Debattartikel i Norra Västerbotten 030321. Vänsterpartiet driver en rak linje om om införande av republik. Men 2/3 av folket vill behålla monarkin. Enar Nordvik (v) skissar här på ett alternativt statsskick. Återupprätta monarkin! Sverige har sedan någon gång innan Erik Läspe och Halte varit en monarki. Monarkin är nästan 1000 år äldre än demokratin i Sverige. Men nu har den senare börjat hinna ikapp, mycket tack vare enträget jobb från liberaler och socialister. Hovet anpassas, om än långsamt. Redan 1979 ansågs exempelvis kvinnor vara fullvärdiga människor och tack vare Torekovsöverenskommelsen 1971 har kungen idag enligt regeringsformen bara ceremoniella och representativa uppgifter. Han är alltså riksmaskot. Det är lysande och alls inget jag vill ändra på. Att dela upp makten i en representativ och en verklig del är smart, man slipper en president som både är makt och maskot, som både förklarar krig och inviger osthus. På ett skepp har man både galjonsfigur och kapten. De är sällan samma. Vi har haft över 70 kungar. Men länge var det vi som fick välja kung. "Svear äga konung taga, så ock vräka", som det står i nån av landskapslagarna. Detta gällde fram tills Gustav Vasa tyckte att hans jättehemman Sverige, liksom övriga privata ägodelar, skulle tillfalla hans ättlingar för evigt. Trots att arvsmonarki alltså är ett ganska nytt påfund tenderar folk att sätta likhetstecken mellan monarki och arvsmonarki. Och så länge vi bara ser de två alternativen monarki och republik lär vi inte få ett förändrat statsskick. Idén om likhet inför lagen omfattar inte kungafamiljen. HKM Kronprinsessan Victoria är den enda dotter i landet som, fastän hon är myndig, enligt grundlagen måste fråga HKM pappa om lov för att få resa utomlands. Det kanske vore okej om hon hade valt det, men så är det inte. Hon är ju född till det, liksom hon är född att vara lutheran. Undrar om ens kungen själv kan redogöra för grunderna i "den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av 1593" som han enligt lagen är tvungen att tro på. Men fördelar gives också: Om man tårtar Bosse Ringholm kan man dömas till fyra månaders fängelse. Om man tårtar kungen kan man dömas till sex års fängelse, det är nämligen högmålsbrott. Om kungen tårtar Bosse Ringholm kan han inte dömas alls, inte ens om han slår ihjäl Bosse. Men det gör han säkert inte. Carl-Gustaf verkar vara en hygglig kille, även om man ofta får intrycket att han skulle trivas bäst som långtradarchaffis eller skogvaktare. Men för att helt sakna andra kvalifikationer än att komma ur rätt sköte sköter han sig väl ändå rätt okej. Jag håller det inte otroligt att kungafamiljen är värd sina årliga 5 kronor per undersåte i socialbidrag; en hel familj dygnetruntanställda statstjänstemän som reser runt och gör PR, inviger sporthallar, sysselsätter kvällspressen, förgyller nobelfester, symboliserar Sveriges historia, morsar på andra statschefer, stånkar korv, säljer jas-plan och hälsar på örebroare. Jag kan se många poänger med att vår statschef är kung. Jag kan inte se en enda med att han inte är folkvald. Även om jag kan förstå att man kan ha svårt för gamla feodala traditioner tycker jag alltså att vi ska fortsätta att ha en kung. Men inte nödvändigtvis en av uppkomlingarna Bernadotte, utan en kung som är vald av folket, som det egentligen var (även om ‘folket' idag omfattar betydligt fler). Vi förtjänar bästa möjliga kung/drottning. Hur ska det gå till? Visst kan man tänka sig att vi privatiserar eller konkurrensutsätter kungahuset och tar in anbud enligt lagen om offentlig upphandling. Antagligen får vi då ett kungahus som ägs av några franska lågbudgetklåpare som driver alla europeiska troner (jmf. spårtrafiken). Monarken bör då hellre väljas i direkta val. Detta skulle givetvis kunna göras både pampigt - kanske vid Mora stenar i Uppland - och medialt utan att behöva bli mer än lagom dokusåpaaktigt. Viss risk föreligger förståss att vi väljer Loket till kung och Markoolio till arvfurste, men allra troligast är väl att vi väljer Kungen till kung. Eller Victoria. Men då är hon iallafall folkvald. För kontinuitetens och magins skull på 12 år eller kanske på livstid. Vi kan alltid avsätta henne ifall hon skulle börja skattefuska. Fast vi förutsätter såklart att hon bemödar sig om att göra sitt bästa. Annars kommer ju inga stekta sparvar flygande. Som det är nu strider successionsordningen faktiskt mot regeringsformen; all offentlig makt kan inte anses utgå från folket, om inte vi får chansen att välja statschef, direkt eller indirekt. Det är på tiden att vi får en kung som lever för Sverige i tiden. En kung som utses genom val och inte genom avel. Enar Nordvik