Psykoblog

Perceptionspsykologi

2004-11-07T20:27:00+01:00

S� var d� Biologisk Psykologi avklarat [hoppas jag] och efter en grundlig omformattering har jag nu satt ig�ng med n�sta kurs, Perceptionspsykologi (schema). So far trivs jag: huvudf�rel�saren Mats Olsson �r toppenbra, boken ("Sensation and Perception", E. Bruce Goldstein 2002. Bokens "companion site") verkar helt okej, och �mnet �r fascinerande.

T�nkte ge mig p� att skriva n�got slags sammanfattningar till l�sta kapitel, eller snarare �vers�ttningar/omformuleringar av bokens sammanfattningar.

Vad �r perception?

Boken inleds med att spekulera i m�jligheten att skapa en maskin med detektorer som kan identifiera, beskriva och lokalisera objekt i sin milj�. Detta �r n�got som vi m�nniskor g�r precis hela tiden, utan att "t�nka p� det" - trots detta har vi inte lyckats lista ut riktigt hur det fungerar, och inte lyckats konstruera n�gon Terminatorrobot. Detta �r en paradox som ligger i hj�rtat av studiet av perception, som av boken defineras som "medveten sensorisk upplevelse" [conscious sensory experience].

Den perceptuella processen

Den perceptuella processen �r en sekvens av f�ljande steg:

Stimulus i milj�n

Uppm�rksammat stimlus - det vi fokuserar p�

Transduktion - �verf�relse av en energiform till en annan

Neural bearbetning

Perception

Igenk�nning

Handling

De tre sista grejerna - perception, igenk�nning och handling - �r den perceptuella processens utkomst. Notera att perception och igenk�nning inte �r samma sak - man kan varsebli (perceptuera) n�got utan att k�nna igen det, som �r fallet n�r man har visual form agnosia.

Man skiljer p� bottom up-bearbetning, som b�rjar med information som receptorerna tar emot, och top down-bearbetning, d�r man utg�r ifr�n den kunskap som personen anv�nder i perceptionen. B�da dessa typer av berabetning arbetar tillsammans f�r att �stadkomma perception.

Studiet av perception

Det finns tv� huvudsakliga analysniv�er p� vilka perception studeras:

Psykofysisk - relationen mellan stimuli och (rapporterad) perception studeras

Fysiologisk - relationen mellan stimulus - fysiologi och fysiologi - perception studeras genom att studera fysiologiska processer i kroppen

B�de vid psykofysisk och fysiologisk analys finns kognitiv p�verkan som influerar personens respons. De b�da analysniv�erna kompletterar varandra - hypoteser i den ena niv�n kan genereras av observationer i den andra.

Skriver snart vidare om den psykofysiska metoden.

Skoj idag, eller j�tteskoj om en vecka?

2004-10-25T22:39:00+01:00

En hel vecka kvar till tentan - vore det inte skoj med lite TV-spel? Men om n�gra dagar skulle jag ju tycka att det vore mycket roligare om jag hade pluggat i st�llet!

Den h�r sortens dilemman kan ofta upplevas som att tv� delar av hj�rnan br�kar med varandra - den ena vill ha bel�ning nu, direkt, och den andra tycker att det vore smart att v�nta med det roliga. Forskare inom subdisciplinen neuroekonomi har nyligen kommit fram till att det �r just s� det �r - de har med fMRI-studier hittat tv� olika centra i hj�rnan, d�r det ena t�nker kortsiktigt och den andra l�ngsiktigt. Det verkar som att man inom ekonomi har kommit p� att m�nniskor inte alltid agerar rationellt. Om man t ex f�r v�lja mellan 10 dollar idag och 11 dollar imorgon, s� tenderar folk att v�lja 10 dollar idag. Men om man i st�llet f�r v�lja mellan 10 dollar om ett �r och 11 dollar om ett �r en dag, s� v�ljer fler det senare alternativet - d� �r en dags v�ntan pl�tsligt v�rt en dollar.

L�s mer i denna artikel, som jag fann via bloggen Dr. John Grohol's World of Psychology, en av f� psykobloggar jag har hittat. Tyv�rr n�mner inte artikeln n�got om vilka dessa tv� areor �r, vilket jag tycker skulle vara intressant just nu.

Lesbiska finns!

2004-10-25T19:18:00+01:00

Jag fick det h�r klisterm�rket av Pernilla en g�ng, och tyckte att det var r�tt s� skojigt. Det sitter nu p� en liten hurts. "Lesbiska finns!" - ett ganska uppenbart p�st�ende, men n�gra som tydligen skulle beh�va upplysas om detta �r herrarna Bryan Kolb och Ian Q. Whishaw, som har skrivit boken An Introduction to Brain and Behavior som vi har som litteratur.

En klasskompis uppm�rksammade ett fantastiskt stycke i denna bok f�r mig. P� sidan 430 diskuterar f�rfattarna k�nskillnader i hj�rnan. De refererar till en unders�kning av Dick Swaab et al, som p�visat skillnader i hypotalamus mellan kvinnor och m�n. Vissa areor, till exempel den preoptiska arean och den suprachiasmatiska k�rnan, �r dubbelt s� stora hos m�n som hos kvinnor.

D�, resonerar boken, kan man t�nka sig att hypotalamus hos homosexuella m�n �r mer lik den kvinnliga �n den manliga. Men detta visar sig vara fel! �h, jag m�ste citera hela detta stycke, det �r bara f�r fint:

"One hypothesis regarding homosexual men is that they should have a hypothalamus that is more similar to the norm for females than for males. This hypothesis turns out to be incorrect, however. First, there is no difference in the size of the preoptic area of heterosexual and homosexual men. Second, the SCN is twice as large in homosexual men as in heterosexual men. Some evidence suggests a role of the SCN in sexual behavior in both male and female rats, and there is strong evidence that manipulating gonadal hormones alters the structure of the SCN. In contrast with the larger SCN in homosexual men, the INAH3 is twice as large in the heterosexual brain as in the homosexual brain. These findings suggest that homosexual men form, in effect, a "third sex" because their hypothalami differ from those of either females or heterosexual males (Swaab & Hofman, 1995)."

Ett tredje k�n! Sedan g�r boken vidare och diskuterar transsexualitet. Hos m�n, d�. Homosexuella kvinnor diskuteras inte, och man blir f�rst�s oerh�rt nyfiken p� om dessa b�r anses konstituera ett fj�rde k�n. Och hur �r det med bisexuella? Finns det ett femte k�n och ett sj�tte k�n ocks�?

Nu �r v�l iofs fr�gan kanske inte om huruvida homosexuella kvinnor finns eller inte. Fr�gan �r om kvinnor finns �verhuvudtaget. Den psykologiska forskningen verkar inte riktigt tro det. Och inte heller de amerikanska gubbarna som skriver v�ra b�cker.

Minnesregel f�r hj�rnsnitt

2004-10-23T15:28:00+01:00

En vecka kvar till tentan i Biologisk Psykologi. Dags att b�rja plugga in saker, allts�.

Minnesregler �r ofta effektiva, speciellt om de �r lite f�niga och l�ngs�kta! Ramsor �r extra kul - i f�rra kursen (Metod och Statistik) fick vi l�ra oss SADISM HR T av v�r sj�lvutn�mnt sadistiske f�rel�sare Herr Tomas f�r att komma ih�g hoten mot den interna validiteten - Selection, Attrition, Diffusion of treatment, Instrumentation, Sequence effects, Maturation, History, Regression, Testing. Det ska till�ggas att Herr Tomas vad jag har m�rkt inte har n�gra sadistiska drag [jag klarade ju tentan, s� :) ], utan �r en alldeles utm�rkt f�rel�sare i mitt tycke.

Jo i varje fall, s� jag kom p� ett kul s�tt att komma ih�g de tre olika hj�rnsnitten coronal, horisontal och sagitall. F�r en fin beskrivning av dessa, se denna sida.

Horisontalsnittet �r l�tt att komma ih�g, eftersom det �r just horisontellt. De andra tv� �r vertikala, och det �r de som har knepiga namn. Nu till trixet: C�RONAL klyver �ronen, N�SAGITTAL klyver n�san! Bra va! :)

Min hj�rna

2004-10-22T00:05:00+01:00

Den d�r l�skiga figuren ni ser i loggan l�ngst upp p� sidan �r allts� ett snitt av mitt huvud. Coolt va?

Min k�re sv�ger Erik ber�ttade en dag att han skulle vara f�rs�ksdeltagare i ett experiment p� Karolinska Institutet d�r de skulle scanna hans hj�rna. Som tack f�r medverkan skulle man f� en bild p� sin hj�rna. Detta l�t ju helt toppen tyckte jag. Jag kontaktade forskaren, och fick vara med jag ocks�.

Tekniken som anv�ndes kallas MRI - Magnetic Resonance Imaging. Som namnet antyder bygger tekniken p� organiska v�vnaders magnetiska egenskaper. Jag ska ge mig p� att f�rs�ka beskriva hur det fungerar. Hj�rnans v�teatomer beter sig som sm� magneter i n�rvaron av ett starkt magnetf�lt, och st�ller upp sig parallellt mot magnetf�ltet. Detta magnetf�lt skapas av en stor cylindrisk magnet som patienten f�r �ka in i. Sedan skickar man j�ttestarka radiov�gor genom den magnetiserade v�vnaden, vilket f�r atomerna att rotera. N�r man s� sl�r av dessa radiov�gor �terg�r atomk�rnorna till magnetf�ltsuppst�llningen de hade innan, och skickar d� ut egna radiov�gor. Dessa reflekterade radiov�gor varierar fr�n en sorts v�vnad till en annan, beroende p� till exempel hur mycket vatten som finns i v�vnaden. En magnetisk detektor som s�tts p� huvudet plockar upp radiov�gorna och skickar informationen till en dator, d�r h�guppl�sta bilder kan s�ttas ihop.

Det �r som ni kanske f�rst�r otroligt viktigt att patienten inte har n�gra metalliska f�rem�l p� sig eller i sig, dvs inga pacemakers eller annat. Trots att jag blev p�mind om detta ett flertal g�nger h�ll jag n�stan p� att gl�mma bort att jag hade en ring i �rat... Sen h�ll jag inte p� att f� av den; jag har aldrig tagit av mig den f�rut och visste helt enkelt inte hur man gjorde. Jag och forskaren k�mpade med det d�r en bra stund. Haha.

Eftersom maskinen l�ter enormt mycket s� fick jag ta p� mig h�rselk�por. Sedan fick jag l�gga mig p� en brits och �ka in i den stora magneten. D�r var jag tvungen att ligga blick stilla i typ tv� timmar - MRI �r v�ldigt k�nslig f�r r�relse. Om man r�r sig det minsta lilla s� uppst�r n�gon slags ekoeffekt i de d�r radiov�gorna, vilket g�r att allt f�rst�rs. Det var ytterst obekv�mt och jobbigt. Forskaren ber�ttade att de flesta inte brukade tycka att det var s� obekv�mt. Jag vet inte om det berodde p� att jag har v�rldens st�rsta skalle, eller p� att jag l�g lite snett, vilket kan ses p� horisontalsnittet h�r intill.

F�rst gjordes en anatomisk scan, d� det togs en massa olika snitt p� hj�rnan. Sedan f�ljde sj�lva experimentet, d� jag skulle kolla p� bilder och s�ga om jag s�g r�dda ansikten eller inte. Jag fick svara p� fr�gor genom att styra en muspekare med en trackball som jag h�ll i. Under det h�r momentet anv�ndes en variant av MRI som kallas fMRI - funktionell MRI. Hur det funkar orkar jag inte g� in p� nu [l�s: ta reda p� nu], men det g�r ut p� att kolla p� f�r�ndringar i tid av hj�rnaktivitet.

Efter�t fick jag v�lja ut fyra snitt att printa ut p� ett s�nt h�r stort negativpapper. Erik lyckades deala till sig s� att han fick datafilerna till b�de hans och min hj�rna p� en CD. Dessa har vi kollat p� med programmet SPM2 till Matlab. H�r intill ser ni ett finfint sagitallsnitt av min hj�rna. Just nu h�ller vi p� och l�ser kursen Biologisk Psykologi, s� det h�r kom ju j�ttel�gligt! Nu kan jag l�ra mig genom att kolla p� min egen hj�rna. Cooooolt.

Hej Psykoblog!

2004-10-21T21:37:00+01:00

Jag har funderat ett tag p� att starta en blogg som handlar om mina psykologistudier, av flera sk�l. F�r det f�rsta har jag k�nt att det skulle vara kul att blogga om n�got specifikt och n�gorlunda seri�st, d� min vanliga blogg mest bara inneh�ller en massa trams. F�r det andra har jag t�nkt att det kunde vara ett bra s�tt att l�ra mig materialet p�, att skriva om det. Det slutgiltiga spiken-i-kistan-sk�let var d� jag fick bilder p� min fMRI-scannade hj�rna (mer om det senare) - perfekt till loggan! :)

Sen kan man fr�ga sig varf�r jag valde just det d�r freakiga snittet och den d�r turkosa f�rgen... Helt seri�s kommer jag nog aldrig bli. Och tillr�ckligt t�lamod f�r att h�lla p� med webbdesign kommer jag v�l aldrig att f�. Det f�r duga s� h�r s� l�nge.

V�lkommen!