Tänder...

Det växer fram tänder som ogräs i sonens mun med allt vad det innebär av snorighet, feber, dålig mage och dåligt humör. De senaste veckorna har det dykt upp nya tänder i princip oavbrutet och ovanpå detta så har både jag och frun åkt på någon slags vinterförkylningarnas Godzilla som vägrar släppa taget om våra sargade strupar. Nåja, det är ju ganska praktiskt att ha större delen av tandsprickandet undanstökat på en och samma gång även om det tär på krafterna och tålamodet med en sån här maratonsession. Snart är det över och då kommer vi att må helt prima och vara glada som små laxar allihop.