| FuckingÅmål |
Logga in! |
| Hörnan | HörnansStartsida | StoraHörnan | SenasteNytt |
|
Såg filmen för första gången igår. Nu finns det visserligen de som tycker att det viktigaste med filmen är att två flickor är tillsammans, och det får de gärna uppmärksamma, men för egen del var det starkaste med filmen att den visar förtrycket bland eleverna själva, och den omänskliga ungdomskultur de utsätts för. Fast vore jag Agnes skulle jag nog tusan inte lita till 100% på Elin i alla fall, trots slutepisoden. Hon är för mycket av en gruppmänniska som bara försöker bryta sig ur sin frustration. Är den någon som framstår som en potentiell rebell så är det Agnes, som verkligen gör det Elin bara snackar om. Men har verkligen detta förtryck något med SkolanSuger att göra? Det starkaste med filmen tyckte jag var det-är-ju-så-det-är-faktorn i allmänhet, det-är-ju-så-det-är-i-en-småstad-faktorn i synnerhet. Dvs, filmen skildrar hur grymma/fina/sköra människor bara råkar vara, utan att peka finger åt något speciellt håll. --SimonKågedal Givetvis är ett viktigt budskap att inskränkthet frodas i småstäder. Men filmen pekar ju på en hård psykisk press ungdomar utsätts för dels av andra ungdomar, dels av InneUte-kategoriseringar. Jag kom att tänka på det här mest som ett spinn-off från SkolanSuger. När man gick dit var man ju tvungen att umgås med personer vars hus man skulle gå långa omvägar runt om man kunde välja. Hursomhelst är filmen en av de mest realistiska ungdomsskildringar jag sett på länge. --JönsÅkerlund Word. Visst är det så. Men, jag funderar bara lite... Hur skulle ungdomskulturen kunna vara annorlunda? Hur skulle man kunna undvika sådan psykisk press? Ska man sträva efter att undvika den sortens konfrontationer, eller är det en naturlig del i LivetsHårdaSkola? Nej, givetvis måste man försöka minimera mobbning och sådant... men hur.. --SimonKågedal |