"Du Stefan, vet du var mitt bröd är nånstans?"
"Oj! Jag tog den sista skivan!"
"Gjorde du, okej..."
"Förlåt!"
"Nej nej", försäkrade Robert, "det gör inget!"

Men Stefan tyckte sig se i Roberts ögon att han inte riktigt menade det. Det var i själva verket inbillning från Stefans sida - Robert var uppriktigt likgiltig över det att hans bröd var slut, han hade annat att tänka på. Han lade dock märke till den misstro som Stefan verkade hysa, och övervägde att försöka tydliggöra det hela, så att Stefan slapp känna sig skyldig, men risken fanns att ett sådant försök bara skulle göra saken värre, skulle fästa mer tyngd vid hela brödfrågan och på ett bakvänt sätt få honom att framstå som bara ännu mer småaktig.

Så han täckte Ähh fuck it och åt lite jordgubbskräm i stället.

(av simon. För annan smörgåsrelaterad poesi, se OchMedSmöretNedåt)

Sök på Hörnan.    Titelsökning:    Textsökning:    Liknande sidor    Sidkarta

Besök oss också gärna på våran fina chat!

Hörnan - en tro i mängden