| Morfar |
Logga in! |
| Hörnan | HörnansStartsida | StoraHörnan | SenasteNytt |
|
En av huvudpersonerna i ÄldreomsorgenIÖvreKågedalen.
"Mörkret hade inget hjärta, stigarna hade glömt varför dom fanns till. Men ja bela på bra å va gangflut, så frampå efternatten va ja framme. Ja skröla in på Landsförsamlingens kyrkogård å hitta en värdi viloplats invid ett åldrit barrträd, en grov svart- eller terpentintall. Ja spada upp en grop å stjälpte i min morfar. Sen gick ja till gravkapellet å hämta en armerad cementplatta. Ja bar han till graven å rista in - Morfar - me en spik på han. Sen läste ja en mässa. Ja va klomsn å hade krimmen, så ja skovla huttrande igen hålet. Ja luta gravsten mot en askkopp å satte mä på en trädrot. Kama-Mara kom fram å prata om våld å sex, å ja lova å göra mitt bästa, de va ja skyldi morfar. Han vråla av vrede å kättja... Kali-Yuga ska mala på... äntligen va ja ensam... Som de va tänkt från början. Som de allti ha vare. När ljuset trängde igenom mörkrets hymen, sävlit men envetet, reste ja på mä. - Du va mä kär, mumla ja å pissa en skvätt på morfars grav. Ja ville hem. |