| Staten Israel Bildas | UserPreferences |
| Hörnan | HörnansStartsida | SenasteNytt | TitleIndex | WordIndex | Help |
År 70 e Kr slog romarna ner ett judiskt uppror och förstörde Jerusalem. Nu fanns inte längre någon judisk stat. Judarna spreds över stora delar av världen och bara ett fåtal kom att bo kvar i Palestina. På 1890-talet dömde en fransk militärdomstol den judiske officeren Alfred Dreyfus till livstids deportation på djävulsön. Dreyfus var oskyldig och blev efter domen vanärad på vid en ceremoni. Knappar slets ur hans uniform, hans värja bröts och han fick ta emot slag och sparkar samtidigt som en väldig folkmassa skrek "ned med judarna!";. Ur förbittringen över förföljelser och liknande händelser växte den israeliska nationalismen fram. Den fick namnet sionism efter berget Sion i Jerusalem. Judarna drömde om att återvända till fädernas förlovade land och där bygga upp en ny judisk stat.
I Palestina bodde då nästan bara araber, även om judarna omkring 1850 utgjorde den största folkgruppen i Jerusalem. Under första världskriget blev britterna herrar i Palestina. Av dem fick judarna ett löfte om hjälp att förverkliga idén om ett judiskt nationalhem. Invandringen ökade starkt på 1930-talet då Hitler hade påbörjat sin judeförföljning. Från 1880 till 1939 ökade judarna i landet med 1800%. Denna invandring ledde till slitningar mellan araber och judar. Araberna angrep judiska åkerbrukskolonier och judarna gav igen. Storbrittanien försökte då att begränsa invandringen. När andra världskriget brutit ut på allvar mördas miljontals judar i tyska förintelseläger. Efter kriget blev det judiska kravet på en egen stat allt kraftigare. Judarna fick stöd från både USA och Sovjetunionen. Det fanns en vilja att gottgöra judarna för det som inträffat. Araberna, däremot, betraktade fortfarande Palestina som ett arabiskt land och gjorde våldsamt motstånd. I det läget bestämde sig britterna för att lämna Palestina och lämnade över ansvaret till FN. FN beslöt att dela området mellan judar och araber och år 1948 utropade judarna sin del av palestina till en fri stat med det bibliska namnet Israel. En judisk stat mitt i den islamiska världen.
Sionismen grundas på gemensam religion, kultur och historia ; inte rastillhörighet. Därför finns det judar i Israel av alla hudfärger och nationell bakgrund. År 1948 fanns det 60 000 judar i staten Israel och i början av 1990-talet 4,5 miljoner. För att få utrymme för den kraftigt växande befolkningen har man i Israel satsat hårt på kolonisation och uppodling. En del av jordbruken är kibbutzer, kollektiva jordbruk där medlemmarna äger och brukar jorden tillsammans (Bergström et al. 1994).
| PalestinaIsraelDenStoraKonflikten |