En cykel med två hjul. Det ser väldigt opraktiskt ut. Blir det inte mycket svårare att svänga?

Buss har träffat kameler på Kågevägen och gått en mårddjurskurs på Alhem. Hur ska det gå för honom? Ska han hitta nåt jobb där han får arbeta med händerna eller kommer han att hamna i mårddjursbranschen i alla fall? Spänningen är olidlig i P3:s nya radiomusikteater han heter Buss Grädde.
Det var som vanligt lång kö till bokreapremiären i natt, men i år fanns det två köer. En inomhuskö med sång och diktläsning och en utomhuskö för de riktigt hårda bokentusiasterna som skulle få komma in en(!) sekund innan inomhuskön. Hela spektaklet håller på att utvecklas och det känns som att det sakta växer i popularitet. Om några år kanske det har kommit ikapp deklarationsinlämningsfestligheterna vid skatteskrapan. Det vore trevligt med varmkorv och cheerleaders när man står och köar i nattkylan.
(Det blev några fynd i natt, men jag kommer nog att gå dit och finkamma lite senare så att jag inte missar nåt.)
Livsmedelsverket har gått ut med en informationssida om semlor som det kan vara klokt att ögna igenom en fettisdag som denna. Man får bland annat veta att det inte är någon bra idé att sätta i sig mer än fem semlor på en dag (eller kanske högst sex-sju stycken om man är en storvuxen man). Blir man inte ganska däst och mätt någonstans efter den tredje eller fjärde semlan?
Mullhippiar Neffsonssons segertåg går vidare över världen. I morse hade Mullhippiars nya barnradioprogram premiär på P3. För den som inte orkar stiga upp och lyssna på radio klockan 06.50 på mornarna så finns det möjlighet att lyssna på programmen i efterhand på webbsidan. Där finns också en jukebox med låtar från programmet.
Sådär, då var namnblanketten postad. Undrar vad som händer om man inte skickar in några namn till skattemyndigheten? Får man sig tilldelat ett par namn då eller blir det böter?
Äntligen! Vecka 10 släpps Jonny Vang på VHS/DVD i Sverige. Jag trodde att den skulle komma på bio först, men huvudsaken är ju att den dyker upp. Inte missa!
...denna butik, den har ju haft öppet i nästan ett halvår? (Jag får nog ta mig en tur dit till veckan om det finns några pengar kvar i plånboken efter bokrean.) Äntligen kan man köpa the Soundbug, X-zyLo och thinking putty över disk i Stockholm. Men koffeintvålen trodde jag inte att man fick sälja i Sverige.
Synd bara att man är för snål (eller klok) för att köpa dom riktigt roliga leksakerna.
Tony Garnetts produktionsbolag World productions har en ny tv-serie på gång som verkar intressant. Serien ska handla om det (brittiska) juridiska systemets mörka baksida, med två desillusionerade jurister som huvudpersoner. Jag satt som klistrad framför deras tidigare serier the Attachments och This life. Förhoppningsvis blir den nya serien lika välgjord och spännande. Om inte så får jag väl fortsätta surfa runt på Seethrus nedlagda sajt och minnas den gamla goda tiden. (Gömma knarket-spelet är en riktig klassiker.)
Då var man tillbaka på kontoret igen. Det känns betydligt bättre än jag hade trott. Visst längtar jag hem till Elias och Jenny men den där ont i magen-stressen som fanns i höstas på jobbet verkar nästan helt ha försvunnit. Mina begåvade kollegor har jobbat jättebra under ledigheten.
Lödkolven har gått varm i veckan. Jag har byggt ihop en PIC-programmerare och ett USB-interface från Velleman. Nu är bara frågan vad jag ska hitta på för lajbans projekt med USB-interfacet eller med nån PIC-krets. En lite längre USB-kabel, några schyssta sensorer och en bra inkapsling (t.ex. en plastpåse) skulle t.ex. kunna bli en liten väderstation att hänga ut genom fönstret (så att man kan kolla vädret ute utan att behöva vända på huvudet ett kvarts varv och titta efter).
Livet som hemmapappa går mot sitt slut för den här gången. Nu är det bara en vecka kvar innan jobbet börjar om.
Elias börjar använda sitt leende mer och mer och han har dessutom blivit ganska "pappig" på senaste tiden. Trevligt och roligt mest hela tiden.
Igår blev jag dessutom påkörd av en trevlig snubbe i en VW Polo när jag skulle iväg och vattna blommor. Inga större skador uppstod vid krocken, men det påföljande blankettskrivandet höll på att ta knäcken på mig. Måste det vara så invecklat? Folk tenderar ju inte att vara toppkoncentrerade efter en bilkrock...