I morse kom vi med nöd och näppe hem från Finland och Lill-Gyltö. Det hela höll på att ta en ände med förskräckelse då vi, strax utanför Nådendal märkte att avgassystemet på bilen vi lånat bokstavligen hängde på en skör tråd. Det enda vi kunde försöka förbättra situationen med var ett kort nylonrep som Johan E storsint efterskänkte åt oss ur sin extensiva prylsamling. Med Golfen, tillfälligt imiterande en rallybil och med avgasröret fastsurrat i bensindunken (fråga inte) åkte vi igår kväll med hjärtat i halsgropen ombord på färjan. Som tur var kom både vi, bilen och det inte så hela avgassystemet hem till Sverige där vi nu pustar ut och njuter av våra egna sängar (och frånvaron av möss, myggor, hästmyror och bromsar). Skärgårdslivet har onekligen sin charm, men det går inte förneka att rinnande vatten, bredband, elektricitet och tvättmaskin också smäller ganska högt.
The Swedish bloggers that gathered in Stockholm are all very loyal to the Government and the ruling elite. And unlike their American namesakes, they oppose all change. But since they are socialists and communists they cannot think of themselves as anything but radicals, which is why they claim that helping the party that has governed Sweden for nearly eighty years is progressive.
Tack för det tillmälet Christopher. Jag gick på seminariet för att jag inte vill att Fredrik Reinfeldt ska styra vårt land efter valet. Om det automatiskt gör mig till regimkramare, inbillat radikal och smygkonservativ så får det stå för dig. (Det är inte bara socialdemokrater som vill slippa se Reinfeldt vid rodret...)
Om du hade varit med på seminariet hade du fått höra flera mycket intressanta föredrag, bland annat om nya och intressanta arbetsmetoder i det politiska kampanjarbetet och en mycket intressant inblick i hur det går till att driva en amerikansk presidentkandidatkampanj (och vad konsekvenserna blir om man i denna kampanj berättar att man vill försvara homosexuellas rättigheter).