§ ¶Random rant om att känna någon

Jag funderar på om en lämplig definition av att känna någon i dagens postmoderna, postironiska, postvettiga samhälle kan vara denna: Man känner någon då man någorlunda bra kan avgöra när denna person menar allvar och när han/hon är oseriös. Och på vilken metanivå.

Efter en snart halvt livslång vänskapsrelation till Jonas, till exempel, tycker jag mig ganska oftast kunna avgöra då han bullshittar. Men det tog ett tag.

Olika personer är förstås olika svåra att hajja. Att tränga in i det åkerlundska hjärnkomplexet kräver sin man eller kvinna. Linus tycker jag mig förstå ganska bra, men man märker ibland, som nu senast under reggaefestivalen (som jag snart ska skriva om) att andra personer är helt lost. Jöns känner jag ju inte lika bra, vilket märks då jag läser hans nya fantastiska nätsatsning Nutiden, men jag placerar den i seriositet någonstans mitt emellan ANTI-net och Åkerlund Online.

Så till moderfrågan... Känner Simon sig själv? En stunds omkringbrowsning på Hörnan kan ju lätt ge intrycket av mig som en... komplett galning. Nja, jag fattar nog inte riktigt vad jag är för en filur. På Spray Date ska man beskriva sig själv på typ 20 rader. En fasansfull uppgift som vanligt, speciellt då man samtidigt ska försöka ge intryck av sig själv som något slags datematerial. Men lite intressant faktiskt.

§ ¶Bajsalizer!

Tycker du som så många andra att det suger att jag aldrig skriver något nytt på den här bloggen?

Prova Anettes bajsalizer! Skriv in http://helgo.net/simon ! Eller något annat du vill bajsalisera! Hur kul som helst.