Polis polis potatismos

Under eftermiddagen har jag haft polisradion på i bakgrunden (jag hittade S-70 och S-80 som ljudströmmar på internet) och det känns som en helt ny värld som öppnar sig. Ett hemligt Stockholm som man sällan eller aldrig ser. Jag har redan börjat snappa upp ett och annat skönt slanguttryck. När det är bråttom och blåljuset ska slås på så heter det att "blåa".

Det är alltid trevligt att lära sig nya slangord så att inte språket stagnerar. Sen finns ju alltid gamla godingen pundartugg-ordlistan om man vill lära sig hur snacket går på den andra sidan. Tyvärr är den lite ensidig i sitt ämnesval, men den är mycket uttömmande.

Gratis är godast!

Ibland hittar man riktigt fina grejor, som t.ex. den här Apple-fickdatorn som låg och väntade på mig i grovsoprummet. Den såg alldeles oanvänd ut så jag bytte batterier i den och den funkade klockrent. Det märks dock att det har hänt ett och annat på miniatyriseringsfronten sedan Newton dök upp. (Jag har inga fickor som är tillräckligt stora för att rymma "fickdatorn".)

Non snusing generation

_{A non snusing generation}

Non smoking generation lanserar sin nya snusslutarkampanj lagom till rökstoppet på krogarna. Bra initiativ tycker jag. Tobaksbolagen lär nog ta alla chanser de kan för att få folk att börja snusa för att täcka upp förlusterna som de gör när krogpubliken börjar fimpa. Gå inte på den lätta, sluta helt i stället! Det blir ju bara jättejobbigt att sluta snusa sen.

(För den som vill ha lite insikt i hur jobbigt det kan vara att sluta snusa rekommenderas Snusslutarbloggen.)

Femman v24 -05

Det är bra att det finns grejor som fyran och femman att komma igång med när man känner sig bloggrostig och/eller oinspirerad. Temat på fredagens fyra är Sommar.

1. Kommer det att bli en lika kall och regnig sommar i år också, eller blir det bättre i år?
Det kommer att bli en alldeles vanlig svensk sommar i sommar. Kanske blir den lite regnigare än vanligt, men förmodligen inte.

2. Har du något bra förslag på lämpliga sommaraktiviteter?
Maratontitta på TV-serier på DVD. Carnivale, Buffy, Lost och Firefly rekommenderas t.ex. varmt.

3. Vad skall man göra om hela sommaren regnar bort?
Spela massor med brädspel och låtsas som det regnar.

4. Vad har du planerat att göra i sommar?
Jag ska jobba som ett svin. (Det är som vanligt deadline i början av hösten på dataspelen som ska hinna ut till julhandeln.)

Reskoman börjar sakterliga att släppa...

I förrgår kom vi hem och efter två nätters ordentlig sömn i en riktig säng så börjar saker och ting äntligen återgå till det normala. Hemresan var inte nådig, varken för oss eller för sonen som fick göra sitt allra bästa för att försöka sova i en hård flygplansbarnsäng utan madrass. (Det gick förstås inte och vi var vakna under större delen av flygresan från Johannesburg till Frankfurt. Blä!)

Omställningen från ett torrt och "vintrigt" Namibia till ljuset och grönskan här hemma var överväldigande. Att dessutom börja jobba bara en dag efter mardrömsresan funkade visserligen bra, men det kändes lite grann som chockterapi. Afrika känns plötsligt väldigt långt borta.

Hur som helst så har jag börjat lägga upp lite bilder nu som man kan titta på. Det kommer förmodligen att bli lite text och sånt till bilderna i något senare skede, men i nuläget får ni hålla till godo med bara bilderna. Jag ska försöka komma igång med bloggandet också när jag har kommit tillbaka i mina normala gängor.

Sista helgen i Windhoek

Nu har vi kommit tillbaka till Windhoek efter en kortsemester i Swakopmund och tro mig det finns massor att berätta, men som vanligt så har jag inte tillräckligt med tid för att skriva ner allt. Det fär bli en ordentlig genomgång av bilder, dagboksanteckningar och upplevelser när jag kommer hem.

På bilden ovan kan man i alla fall se en av pelikanerna som vi träffade när vi var ute och åkte båt i Walvis bay tillsammans med skepparen Ingo. En mycket behaglig upplevelse, trots att vi inte fick några av de utlovade ostronen. (Pålandsvinden hade svept in en massa svavel från havet så ostronen var temporärt förgiftade, vilket frun inte alls grät över. Hon lider nämligen av djup och irrationell ostronskräck.) Sonen fick ocks&arin;g ett av sina första ordentliga barndomstrauman när 200-kilossälen Flipper plötsligt hoppade upp på båten och satte sig bredvid honom. Han vande sig dock ganska fort med sälarna och vågade nästan klappa en av de sista silldoftande friåkarna.

_{Stor säl, liten pojke}

Nu ska jag springa iväg och hämta en folkabuss och börja packa flyttlådor i den. Förmodligen blir detta också det sista blogginlägget från Namibia. Vi åker tillbaka till Sverige på tisdag och på onsdag är det business as usual igen.

Hittat på apotek i Swakop

_{INDISPENSABLE FOR: Parents attending parties, travelling, babysitting grannies}

Jag kan inte bestämma mig för vad som är det roligaste med den här produkten. Kanske är det namnet "brat strap" eller kanske det faktum att man rekommenderar att föräldrar spänner fast sina barn när de vill ge sig ut på byn och partaja. Konstigt är det i alla fall.

Kocken på plats.

Hej på er alla!

Nu är Kocken på banan.
Min första text från krogens underbara värld finns nu att läsa i kategorin "Reflektioner från ett kök".

Jag kommer snart att lägga upp en mail adress till där man kan ställe frågor om mitt område som jag ska svara på så gott jag kan.

Grilla lugnt!

Landet långt bort.

Hej, det är alltså jag som är Kocken.

Jag har lovat Lars att blogga under tiden han är borta, och bättre sent än aldrig så kommer här mitt första inlägg.

Jag undviker dock att gå in på någon vidare presentation av mig för att även om jag tror att jag inte jag kommer att trampa någon på tårna så är de så inom restaurangbranschen att ”alla känner alla”

För en tid sen så befann jag mig utanför landets gränser för att jobba utomlands (något som man bör ha gjort som kock, även om de finns dom som pratar mycket om att dom gjort det men förmodligen aldrig varit utomlands) För mig blev de ingen särskilt lång vistelse utomlands pga flera faktorer. Jag tänkte då börja med att göra en top-tio lista över några saker som jag tycker visar på att de är ett dåligt jobb man har hamnat på.

10. Restaurangen hade ingen leverantör. Man åkte alltså och handlade sina råvaror på snabbköpet. Dessutom kunde man då få ett samtal innan man skulle börja jobba.
-Du måste köpa med dig lite saker, 10 kg potatis, 5 kg lök, 2 kg mjöl , sallad etc etc …
Inte så kul att åka med på tunnelbanan nej!

9. Man hade inga fasta öppettider! Om de var några gäster som ville sitta kvar och festa till kl 5 så var de inga problem. Sen att stackaren i serveringen som skulle va tillbaka på jobbet kl 10 nästa dag för att öppna för lunch de är väl inga problem .. eller ?

8. Stället jobbade med svensk matlagning, men storsäljaren var .. Rösti … hmm ???
”Vi säljer svensk Rösti” enligt krögaren.

7. På samma gata så låg en Italiensk restaurang som hade många gäster. Då ville även den svenska restaurang ha pasta för att locka fler gäster. Men krögaren ville inte skriva pasta på menyn för att de såg ut som han kopierade så istället skrev han ”degremmsor”. Alltså ingen i landet förstod vad de va och på svenska lät de bara äckligt.

6. På telefon hade krögaren lovat mig att han skulle ordna en bostad. Så när jag anländer får jag veta ”Jag har ingen bostad åt dig än, men du får bo hos din köksmästare ett litet tag”
Perfekt!

4. Potatispurén gjordes på ett unikt sätt. Överkokt potatis som lades i en skål med någon sorts grädde och så in i mikron, värmdes upp och vispades runt till puré.

5. Choronsås är en Béarnaise som är smaksatt med chilisås. Men här hade man så klart en egen variant. Hollandaise i grunden , torkad dragon och ketchup. Jo, sa jag att de var pulver Hollandaise.

3. Första dagen på jobbet ringer hyresvärden till restaurangen.
- Var är eran ägare ? Han har inte betalt hyran på fyra månader, gör han de inte snart så skickar vi det vidare”. Några veckor senare kom tydligen kronofogden på besök.

2. Majonnäsen förvarades i torrförådet. Alltså i en temperatur mellan 18 – 25 grader. Perfekt för en kylvara. Varför försöka ta död på dom gäster som kommer, är de inte bättre att dom kommer tillbaka fler gånger … eller ??

1. Restaurangen hade inga gäster !!!

Snabb-bloggning i Swakopmund

Nu har jag bara några minuter på mig så det får bli lite kort. (Vi ska käka på the Tug klockan sex.) Vi har varit runt på helt otroliga ställen i Namibia de senaste tio dagarna, bland annat camping i Sessriem med utflykter ut i Namibiaöknen och de olika vlei-erna, en fantastisk övernattning hos Heidi på Camp Gecko, lite närkontakt med pelikaner och sälar senast i morse och för bara en timme sedan såg vi några delfiner som lekte i vattnet vid piren i Swakop.

Jag kommer nog att bli tvungen att skriva mycket mer ingående om detta när jag kommer hem eftersom det är så mycket som har hänt. Om man inte skriver ner vad man har varit med om så är det risk att man glömmer eller blandar ihop allt. Som tur är finns det anteckningsböcker och internetcafeer. Även Namibia verkar ha infekterats av internetcafesjukan. Till och med i Windhoeks township Katatura och i nationalparken Etosha fanns det internetcafén. Nu måste jag springa iväg och hämta bilen och familjen och åka iväg till restaurangen.

Lite bilder...

Nu blev det lite kort om tid till att skriva själva inlägget, men här kommer lite bilder. Fler bilder finns att beskåda här.

Topp tre - ovanliga grejor i Windhoek

Efter några veckor i Namibias huvudstad så har det slagit mig att vissa saker som man är van vid hemifrån inte alls existerar i samma utsträckning här. Därför kommer här en topp tre-lista med saker som man väldigt sällan får syn på i Windhoek.

3. Sällskapsdjur - Jag har inte sett en enda hund i koppel sedan vi anlände. Ett par vakthundar och en herrelös hund har jag sett men inga sällskapshundar inne i stan. Inga katter heller för den delen.

2. Grafitti och hasch-klistermärken - Windhoek är en mycket prydlig stad och folk verkar vara stolta över detta. Trots att vi har åkt en hel del bil och beskådat diverse vägtunnlar och viadukter så har jag inte sett en enda liten fläck med klotter eller grafitti. Tydligen har namibierna bättre saker för sig.

1. Trafikvett och cykelhjälmar - Det verkar finnas en utbredd uppfattning om att man är osårbar i trafiken i denna stad. Visserligen är det ganska lugnt trafiktempo här om man jämför med många andra städer i samma storlek men folk verkar ändå göra saker i trafiken som man skulle baxna om man såg någon göra hemma. Dessutom är standardtiden för gröna gubben på övergångsställena ungefär två och en halv sekund. Vill man komma helskinnad över större trafikleder så måste man tjuvstarta.

Det som fick mig att förvånas mest var dock när våra grannar skulle skicka iväg ett flyttlass och en av killarna ställde sig på flaket på pickuptrucken för att hålla i det stora kylskåpet för att det inte skulle tippa i svängarna. Jag tittade storögt på när de drog iväg och tänkte att det väl var en engångsföreteelse, men senare samma dag såg vi en snubbe susa förbi på ett annat flak i 60 km/h med ena handen på en frysbox. Säkerhetsbälten och hastighetsbegränsningar verkar också vara något som innevånarna anser vara någon slags rekommenderade försiktighetsåtgärder för fegisar...