Världens första ansiktstransplantation

Som FaceOff fast på riktigt. Jag tycker det verkar läskigt, obehagligt och de negativa sidoeffekterna som nämns i artikeln tycker jag verkar mycket avskräckande. Tänk hur viktiga ansikten är...

Mysteriet Lost

Om en kvart börjar nästa avsnitt av Lost och nu är vi nästan ikapp USA (och inspelningen som pågår för fullt). (Kvällens avsnitt på TV4 är det sjätte i säsong två och det nionde avsnittet sänds i USA om ytterligare några timmar.) Jag tyckte att avsnitt fem var ganska lamt, och ska man tro diskussionerna så lär kvällens del också vara ett av säsongens mindre bra avsnitt. Tydligen ska man få veta vad som hände med de andra överlevarna (och förhoppningsvis hur det gick med Shannon som fick en kula i sig i slutet av förra avsnittet).

Jag tror i alla fall att serien kommer att ta ny fart ganska snart och hoppas innerligt att ryktena om en långfilm som avslutning på säsong två (och också hela serien) är sanna. Det vore tråkigt om det blev någon slags evighetsserie med där mysterierna bara visar sig vara meningslösa stämningshöjare a la "the Owls are not what they seem"-grejen i Twin Peaks. Jag tror i alla fall att författarna till Lost kommer att knyta ihop säcken.

När jag får tid ska jag undersöka King Cross State Police's hemsida och försöka hitta några nya ledtrådar. Man kan få hjälp med lösenordet in om man vet svaret på frågan "What did one snowman say to the other?"...

Dogma 2!

Kevin är tillbaka på banan på allvar (efter den där Ben Affleck-filmen). Clerks 2 har precis filmats klart och han har redan börjat snacka om Dogma 2. Han har gått med filmen i tankarna ända sedan 9/11 och de största frågetecknen han säger att han har är hur han ska få råd att filma den apokalyptiska delen av filmen och hur han ska lyckas säga det han vill utan att utsätta familjen för dödshot från religiösa dårar. Jag kommer i alla fall att sitta som klistrad både framför Clerks 2 och en eventuell Dogmatvåa.

[Via: Golden Fiddle]

USA 999 - Sverige 0

_{Hu Jintao och George W Bush}

DN skriver om ett makabert jubileum, nämligen att USA snart har avrättat sin tusende människa sedan 1976 då dödsstraffet återinfördes. President Bush är en av de som arbetat hårdast för detta eftersom han under sin tid som guvernör i Texas lät avrätta 152 fångar. Han står alltså bakom mer än 15% av alla avrättningar sedan 1976. Trots detta kommer han inte ens i närheten av snubben som leder avrättningsligan, Hu Jintao. Han avrättar minst 1000 personer om år. (De flesta andra länderna (åtminstone de som kallar sig för demokratier) har avskaffat dödsstraffet.)

_{George senior och Hu Jintao}

Läs mer om dödsstraffet och den tusende avrättningen hos Amnesty.

while (x < 4)

En kollega tipsade mig om sällskapsspelet c-jump som tydligen ska vara ett spel som ska hjälpa barn att lära sig grunderna i programmering. Trots att jag är både programmerare och brädspelsnörd (och dessutom jobbar som dataspelutvecklare) så har jag svårt att se charmen i c-jump. Kanske skulle det kunna vara roligt att spela det i stället för att sitta och läsa i en lärobok när man tar sin första programmeringslektion på högstadiet, men för mig känns ungefär lika kul som att sitta och stega sig igenom ett program i debuggern. Var är strategin i spelet och varför så tråkig spelvärld? Slå en tärning och se din "plupp" åka slalom ner för en slalombacke som består av programkod?

Om spelmiljön däremot hade varit lite mer intressant (eller åtminstone integrerat i spelmekanismen) och om man hade haft möjlighet att interagera med de andra spelarna och faktiskt göra strategiska val så kanske det hade varit ett intressant spel, men som det verkar nu så är det bara ett "snakes and ladders" i annan skepnad.

Rolig idé med brädspel som programmeringsläromedel dock. Jag skulle personligen vilja ha ett brädspel som man kunde spela för att göra systemdesignen för ett projekt. Då kunde man spela det tillsammans med kunden för att komma överens om projektets omfattning, tids- och kostnadsramar på ett lite mer lättsamt sätt. Det skulle också göra saker och ting mer konkreta och lättförståeliga för folk (läs: kunder) som inte har förstått förhållandet mellan komponenterna tid, pengar och omfattning. Hmm... det kanske är dags att börja snickra på ett sånt. Var la jag nu den där extreme programming-boken?

Träna musikmusklerna musiknördmusklerna

Nu har jag sett den här bilden på ett gäng bloggar och min första reaktion var "gäsp... orkar inte", men sedan råkade jag ta mig en närmare titt och helt plötsligt så hittade jag flera bandnamn och vips var jag fast. Icke musiknördar göre sig icke besvär...

(Update:Man ska alltså hitta (minst) 75 bandnamn...)

Packa Thomas kappsäck

Snart ska Thomas ut och resa. Hjälp honom packa väskan!

Bra kartor

Det görs massor av praktiska, roliga och underfundiga kartapplikationer med hjälp av Google maps och jag blir alldeles avundsjuk. Tänk om Map24 eller Eniro (eller kanske rentav Lantmäteriet) kunde släppa API:er till sina karttjänster så att det gick att göra bra svenska karttjänster. Google maps täcker visserligen Sverige, men när man försöker zooma in så finns bara några gryniga sattelitbilder på sin höjd. Svenska stadskartor lyser med sin frånvaro.

Lantmäteriverket borde väl kunna se nyttan i att skapa ett lättanvänt programmeringsgränssnitt för sina kartor. Då skulle vi kunna använda det och skapa ett jättestort öppet GIS-system där folk får lägga in sina egna data. Det skulle till och med kunna bli ännu bättre än Google maps om man sparade alla "kartnålar" på ett och samma ställe så att användaren själv skulle kunna filtrera och söka i kartbilderna och den geografiska datan som fanns i systemet. Ja ja, drömma går ju...

Carola: - Jag är i extas...

Startfältet för nästa års melodifestival har tillkännagjorts och det är inget snack om att Carola kommer att krossa allt motstånd utan att ens behöva anstränga sig. Ingen av de andra artisterna kommer att ha en strimma av en chans (om det inte införs ett nytt viktigt moment där man testar deltagarnas schlagerkunskap, då Björn Kjellman kanske kan klå henne på poäng). Säga vad man vill om henne men sjunga det kan hon. Vassare pipa än hennes är det svårt att hitta här uppe i norr. Kanske lossnar den internationella karriären också om hon vinner hela eurovisionsschlagern.

I övrigt är väl blandningen av tävlande ungefär som den varit tidigare, även om det börjar bli fler och fler före detta silikonbröstmodeller som släpps in i tävlingen (var de nu ska där att göra?). Buskis-kvoten är också fylld då Electric Banana Band, Östen mä Resten och Günther ska vara med och tävla. Enda skrällen vore väl om Pontare för en gångs skull kunde ställa upp med en stark låt som inte inbegriper indianer och nordman-utstyrsel. Han har också både röstresurser och sångteknik som räcker långt. Om han skulle komma in i en snygg kostym och köra en ordentlig schlager-ballad med lite drag i så skulle han kunna göra en skräll och sno vinsten från Carola. Resten av startfältet kommer inte ens att komma i närheten av henne.

Julsmak i luften

Jag tänkte bara förvarna om att Mullhippiar Neffsonsson kommer att erbjuda en sjuhelsickes julkalender i år. Var beredd med reload-knappen vid tolvslaget mellan onsdag och torsdag. Lyssna på lite bra musik medan du väntar.

Tjurpenis

- Mums, den där jakpenissoppan visste var den satt. Jättegott!
- Tack älskling.
- Jag tar mig en liten promenad efter maten.
- Gör det sötnos. Glöm inte käppen.

Serenity

_{River Tam sparkar din stjärt}

Nu har jag landat efter två timmar i rymden med Mal, Zoe, Wash och de andra i filmen Serenity och jag måste återigen få säga att Joss Whedon är ett geni. Trenne äro anledningarna till att jag påstår detta:

1. Filmen inleds rappt och rafflande när herr Whedon trampar plattan i botten från första sekund samtidigt som han lyckas med mästerstycket att etablera samtliga karaktärer och förklara bakgrundshistorien på bara tio minuter. Mästerligt!

2. Joss gör fantastiska hjältar och de är ofta starka tjejer. Serenity är inget undantag; tvärt om.River Tam är garanterat årets hårdaste hjältinnekaraktär.

3. Han är en riktig film- och populärkulturjunkie som kan koderna och reglerna till punkt och pricka och som därför vet hur man bryter mot dem på effektivast möjliga sätt. Ingen kan väl som Joss Whedon ta livet av en (eller flera) av huvudpersonerna sent i berättelsen eller överraska publiken totalt på ett nästan nonchalant sätt för att sedan fortsätta berätta historien i samma höga tempo.

Mycket lov bör också sjungas över den mycket roliga och intelligenta dialogen i filmen (som också är en av herr Whedons kännemärken). Det enda som känns lite tråkigt är att filmen känns mer "avslutad" än vad tv-serien gjorde. Det är säkert något som de allra flesta tycker är positivt, men som inbiten Whedonnarkoman så känns det underligt att gå ifrån ett firefly-"avsnitt" utan att det hänger fem lösa intrigtrådar i luften. Visst finns det några obesvarade frågor, men det känns också svårt att se var berättelsen kommer att ta vägen härnäst. Jag är ändå inte orolig, Whedon vet vad han gör och än tror jag inte att vi har sett slutet på sagan om kapten Mal och de andra.

Kort sagt så tycker jag att Serenity var en riktig stänkare. Den som aldrig har sett ett avsnitt av Firefly (eller Buffy för den delen) kan se detta som en snabbintroduktion in i det förföriska Whedonverse. Alla andra som redan är bitna har väl redan bokat biljetten antar jag?

Om det kittlas i halsen, klia dig i örat

På Men's Healths webbsida kan man hitta en lista med 18 trick för att lura kroppen. Bland annat får man veta att det går att bota "kall dryck-huvudvärk" genom att trycka tungan mot gommen, att motstå kissnödighet genom att tänka på Jesscia Simpson (eh?) och att man kan klia sig i örat för att det ska kittlas mindre i halsen. Det låter som konstiga råd, men de flesta av källorna till råden verkar vara trovärdiga. Klia örat-tricket gjorde inte särskilt stor skillnad tycker jag, men man kanske måste kittla sig i örat med en fjäder eller nåt om det ska fungera. Kampen mot förkylningen går vidare...

'Snor moet de ruimte hebben'

Snor betyder tydligen något helt annat på holländska än på svenska men misströsta inte, här finns ett snorren-vocabularium som förklarar allt.

(Får man mindervärdeskomplex för sin magra läpphårsbeklädnad så kan man köpa överläppstoupe här.)

(Ja, om nu någon undrade så är hela familjen toksnorig och nu är det blott några minuter kvar innan jag kraschar i säng. Fy bubblan för förkylningsvirus!)

Wax off...

Noriyuki "Pat" Morita (eller Mr Miyagi som hans hette i Karate Kid-filmerna) har lämnat oss. Hans karriär omfattade förutom Karate Kid I, II och III, The Next Karate Kid och The Karate Dog också bland annat en roll i Gänget och jag samt småroller i M*A*S*H, Magnum P.I. och Murder she wrote (plus biroller som den mystiske asiatiske farbrorn i massor av filmer).

Morita var utbildad rymdingenjör och arbetade som avdelningschef hos Aerojet-General innan han bestämde sig för att ge sig in i showbiz som komiker och underhållare. Han var med i improvisationskomik-gruppen the Groundlings (där också bl.a. Lisa Kudrow, Will Ferrell och Jon Lovitz har varit med) och arbetade också som stå upp-komiker och inledde shower åt bland annat Diana Ross och Ella Fitzgerald.

Läs mer om Morita här och här.

Gör det självtips, del 1

I förrgår plockade jag upp senaste numret av Make på Akademibokhandeln och fick som vanligt en ordentlig släng av gör det själv-sjukan vilket i sin tur resulterade i att jag har surfat febrilt på nätet efter intressanta pysselprojekt och faktiskt hittat både ett och annat.

Först hittade jag Instructables som både är snygg, rolig och ganska hard core. wikiHow verkar också bra, men den har jag inte hunnit kolla så mycket.

Sedan har jag ju sedan ett långt tag tillbaka hållit ögonen på både hack a day och make-poolen på Flickr. Men för att hitta de där riktiga godbitarna så måste man ge sig ut och googla. Här är dagens skörd:

Wikipedia suggest, typ

Jag hittade [via Micro Persuasion] en söksida till Wikipedia som fungerar precis som Google suggest och det är precis lika roligt, om inte roligare, att leka med den. Sökrutan erbjuder automatiskt ett antal olika förslag på sökord när du börjar skriva i den. Wikipediaversionen kan man dessutom ställa in så att den använder sig av de olika språkversionerna. Att sitta och skriva in saker på måfå och se vad den föreslår är ett roligt tidsfördriv om man är lagd åt det hållet (och det är jag). Lajbans!

_{<Barndomsflashback>
Jag skrev in "lajba" i sökrutan och då föreslog LuMriX en artikel om tidningen Lajban som jag minns från min uppväxt men som jag totalt hade glömt bort. Det var någon slags lågbudgetversion av Dennis ungefär.
</Barndomsflashback>}

Tredimensionell expropriation

Coolt. Nu har det tydliggjorts i expropriationslagen att kommunen kan ta utrymmet ovanför mitt hus i anspråk. Förhoppningsvis blir det fler såna där "radhusområden på tak"-projekt av det här (och inte en massa "skyskrapa ovanpå radhus"-byggen).

(Undrar vad som händer om kommunen beslutar att bygga ovanför mitt hus och låta det stå kvar, får jag ingen ersättning då? Det står säkert i proppen, men jag fattar inte tillräckligt och jag orkar inte läsa igenom hela propositionen. Tänk om man t.ex. kände någon som satt i byggnadsnämden som kunde förklara för en hur det hela hänger ihop...)

Fredagsfyran v47

Fredagsfyran frågar fyra frågor om bio.

1. Hur ofta går du på bio?
Alldeles för sällan. Nu för tiden kanske jag går på bio en gång varannan månad på sin höjd. Jag ska försöka bättra mig på den punkten. På söndag ska jag faktiskt försöka få mig iväg, om det inte hinner bli slutsålt innan dess vill säga.

2. Kan det bli spontant att du väljer att gå dit, eller bestämmer du noga innan, till vilken film och allt?
Numera är det nog mer "tillfället gör tjuven"-principen som gäller. Om jag har någon ledig kväll så kollar jag bioprogrammet och om det är något som tilltalar mig så går jag.

3. Vilken film är den bästa du sett på bio?
Jättesvårt att säga. Jag minns att jag tyckte att Chinatown, Donnie Darko och Doktor Zhivago var bra men jag tror nog att Flåklypa klår hela bunten. Det är förmodligen min starkaste filmupplevelse genom tiderna. En fantastisk film.

4. Vilken är den sämsta?
Den har jag glömt. Säkert nån målgruppsorienterad genrefilm. Kanske Chocolat. Den var apdålig.

Förgängliga bilder

Spherical robots producerar(?) en vattendropps-printer som skriver ut bilder i form av olika stora vattendroppar som faller ner och bildar motivet. Det är så smart och så fräckt att jag knappt vet var jag ska ta vägen. Jag älskar idén med att bilderna man ser bara är temporära och ramlar ner och försvinner. Det påminner mig om en sån där sandmandala som buddhistmunkarna sitter och pysslar ihop under flera dagar för att sedan bara sopa ihop när den är klar. (Eller lite grann som att bygga träklots-torn eller Lego med små barn. Man bygger och fnular, bara för att belönas med en ordentlig rivning levererad av en illskrattande ettåring.)

[Via: Reklamfeber]

En procent av BNI!

Moderaterna och Centern blev överkörda och nu är det beslutat godkänt i utrikesutskottet att Sverige ska lägga 1 procent av den beräknade BNI på internationellt bistånd! Det lönar sig att skriva brev, arbeta politiskt och driva kampanj (länge). Hurra!

Uppdatering: Beslutet är alltså bara taget i utskottet ännu, men fp och kd är med på tåget, så tillsammans med den röda sidan så finns nu en bred riksdagsmajoritet för enprocentsmålet när det ska beslutas den 7:e december.

Gratis i Danmark också

Det är tydligen gratis att läsa kyrkböcker på nätet i Danmark också, precis som i Norge. Här i Sverige kostar det fortfarande skjortan att läsa husförhör, dop-, vigsel- och dödböcker på nätet. Snälla, snälla, snälla RA?

[Via: Rötter]

Julklappstips 05, del 1

På Makezine hittade jag en länk till den här fina pappersraketen som man kan skriva ut, pyssla ihop och skjuta iväg (fem meter upp i luften, jepp fem).

Gillar man inte raketen så finns det ett datorprogram här som man kan använda för att göra egna pappersmodeller med.

QIX

När jag var i femtonårsåldern så fanns det ett café hemma i Skellefteå (gamla Stigs) som hade ett QIX-spel som var inbyggt i ett bord. Det kostade någon krona att spela och jag minns att jag tyckte att det var svårt men ändå bland det roligaste dataspelen jag provat. Idag hittade jag en kopia av spelet gjord i Flash. Jag har testat många QIX-kloner, men originalversionen (eller i det här fallet, imitationen av originalversionen) är helt klart överlägsen. Det innehåller inga flashiga power ups, inga lättklädda mangaflickor som avtäcks, ingen distraherande spelmusik men det har perfekt gameplay och det är fortfarande frustrerande svårt (i alla fall om man försöker ta nivåerna på över 90%).

Prenumerera på Barseblog med Google Reader

_{Tryck på knappen för att prenumerera}

Den som av någon anledning har missat hela RSS-grejen eller som är missnöjd med sin nuvarande läsare kan säkert uppskatta Google Reader (som är ytterligare ett steg i Googles kampanj för att uppnå totalt världshärravälde). Jag kör både Bloglines och Reader parallellt just nu och det funkar rätt bra. Där Bloglines är strukturerad och stor känns Google Reader liten, effektiv och snygg, precis som vanligt när det gäller grejor som Google gör. Gränssnittet och omfånget för själva applikationen är väldigt sparsmakat, men det som den gör, gör den effektivt.

Jag har lagt till en knapp i knappfältet en bit ner i vänsterspalten som man kan trycka på om man vill lägga till Barseblog bland sina Reader-prenumerationer. Vill man veta hur man själv lägger till en sådan knapp på sin blogg så läser man här (och om man vill veta vad RSS och flöden är för något så hittar man en bra sammanfattning här).

Jakpenis

- Vad blir det till middag ikväll älskling?
- Jakpenissoppa med kyckling.
- Mums va gott!
- Ja och det är nyttigt också. Jakpenis är en bra fosfor- och steroidkälla och den är dessutom fri från tillsatser.

En bra gratisgrej som jag glömde

När jag gjorde min senaste topp trelista så glömde jag bort Opera som inte bara är världens bästa webbläsare utan numera också helt gratis och utan banner-annonser. Gratis är gott!

Norska Opera software, som tidigare har tagit betalt för windows-, mac- och linuxversionerna av sin webbläsare har slutat med det och satsar i stället på att bland annat sälja webbläsare till mobiltelefontillverkare (som t.ex. SonyEricsson) och till mobiltelefonkunder (som t.ex. Nokia- och Windows mobile-ägare).

Opera säljer också en tjänst som heter Opera Mobile Accelerator som är en slags proxytjänst som snabbar upp surfning på mobiltelefonen och som dessutom minskar datatrafikkostnaden (eftersom bilder skalas om och webbsidorna komprimeras på deras server).

Släktforska gratis på nätet - i Norge

Norska Arkivverket har förstått det här med tillgänglighet och låter nu norrbaggarna ta del av kyrkböckerna på nätet helt gratis. Vi stackars fattiga svennar får nöja oss med att forska på det gamla sättet med mikrokort eller vara beredda att punga ut med 2690:- per år för att få tillgång till (nästan) allt via Genline. Snälla snälla RA/SVAR, kan inte ni också bjussa på kyrkböcker?

Topp tre - Gratis

Gratis är ju som bekant gott, så därför vill jag ta tillfället i akt och göra en topp trelista på de gratisgrejor som jag tycker bäst om just nu. (Har du några andra topplistekandidater så får du gärna fylla på i kommentarerna, eller göra en egen topplista på din egen blogg.)

3. Gratis parkering för miljöbilar är ett bra initiativ. (Men Stockholm skulle kunna vara ännu bättre.)

2. Microsoft ger bort Visual C# Express (och J#, C++, VB, SQL och WebDeveloper också) helt gratis. För en månad sedan så kostade billigaste VC#-versionen runt tusingen, men nu kostar den noll. Man får dessutom använda den till att utveckla kommersiella produkter. Vad är haken? Samma som alltid, nämligen att man får sälja sin själ till Ballmer, Gates och gänget. Jag trodde aldrig jag skulle säga det här men jag gillar VC#Express skarpt och önskar att alla utvecklingsmiljöer jag jobbat i hade varit lika bra. Hurra för Microsoft!

1. Gratis muséer! Nu kan man gå in på ett intressant museum utan att behöva känna press på sig att man måste hinna gå igenom hela för att få valuta för pengarna. Man kan njuta av utställningarna i lagom takt och frossa i kunskap som man annars kanske inte skulle ha prioriterat. Ett museibesök räddar definitivt en gråkall söndageftermiddag (om man inte har biblioteksärenden eller kulturhusbesök på agendan vill säga).

Bloggforum 3

Nu har det gått några timmar sedan min eftermiddag på Bloggforum 3 och jag har hunnit börja smälta några av intrycken. (Förmiddagen kunde jag inte vara med på, på grund av barnvaktsbrist.) Jag hann med att höra Ben Hammersley och Loïc Le Meur och bägge två var intressanta, drivna och underhållande.

Italienstationerade britten Ben Hammersley fångade genast allas uppmärksamhet, både med sin humor och med sin särpräglade klädstil (tweedkavaj och kilt). Hans föredrag kändes dock distanslöst och liknade mest en väckelsemötespredikan.

Min känsla var att hans tal riktades till oss bloggare som om vi vore någon slags subkultur som behövde peppning och påfyllning av vårt självförtroende. Flera gånger under föredraget så pratade han till exempel om hur vi i rummet var de som förstod saker och ting och hur de "onda" farbröderna i kostymer som sitter på makten är de som inte fattar något. Han använde sig också flera gånger av det beprövade knepet att beskriva den tid som vi befinner oss i som unik och speciell. IT-bubbladoftande kvasieskatologiskt, fin de siecle-peptalk för en subkultur som börjar känna att slutet kanske börjar närma sig...

Nä, då var fransmannens föredrag mer intressant. Det kändes direkt att han till vardags befinner sig där däcken möter asfalten. Han är Six Degrees europachef och arbetar i princip heltid med att åka runt och predika bloggarnas förträfflighet för stora (och vanligtvis franska) företag. Visserligen var hans powerpointpresentation primärt inriktad på att nå målgruppen "onda kostymklädda maktfarbröder" och kändes ganska mycket som en säljpitch, men föredraget kändes ändå relevant.

Fokus låg förstås på bloggar som marknadsföringsverktyg, men det dryftades också en hel del andra intressanta resonemang, t.ex. om fransmännens bloggande och nordeuropéernas och svenskarnas icke-dito, samt om bloggsituationen i frankrike i största allmänhet. Bland annat nämde han i förbifarten att nästan alla tidningar och många andra företag erbjuder egna bloggar åt sina läsare och prenumeranter. I Sverige existerar detta fenomen knappt alls (om man inte räknar Spray blog). När kommer Aftonbladet, Lunar eller Svt att bjuda in sina läsare att blogga? När någon av de stora aktörerna börjar bjussa på bloggplats så kommer bloggandet att bli "Allsång på Skansen"-stort på allvar och första aktören på plan kommer att bli hur stor som helst!

Nästa gång det blir bloggforum så hoppas jag i alla fall på bättre lycka med barnvaktningen så att jag slipper missa en massa gôtta.

Jag får nog behålla mitt vanliga jobb ett tag till...

Trots att det, sakta men säkert tickar in lite pengar via adSense-annonserna så sjunker värdet på min blogg stadigt. Förmodligen har det något att göra både med att jag har haft en ordentlig svacka i bloggandet under våren, sommaren och början av hösten, men också med att Google har sorterat om sin ranking nyligt. Fortsätter det i den här takten så kommer jag inte ens ha råd med en liten Skoda när jag säljer min blogg. Någon som är intresserad av att köpa?

Nä, jag trodde inte det. Det här med att sälja bloggar lär väl knappast bli någon stor grej här i Skandinavien och Business Opportunities Weblogs prisuppskattning ger jag inte mycket för. Man får vara glad så länge det är gratis eller åtminstone relativt billigt att blogga. Det är hur som helst betydligt billigare än både psykoanalys och print on demand-tidningsutgivning så jag kommer nog att fortsätta skriva här ett bra tag framöver.

De som är mer professionellt inriktade (eller mer desperata) satsar på annonser i bloggens RSS-flöden eller blir sponsrade. Har man rätt åsikter (eller är anpassningsbar) så kan man också få betalt av någon politisk tankesmedja för att sitta och blogga på arbetstid.

Dessutom finns ju alltid möjligheten att sälja t-shirts med blogg-loggan för att dra in lite extra flis. Undrar om det skulle fungera här i Sverige? Jag skulle nog kunna tänka mig att köpa en tröja med nån av mina favoritbloggar på.

Nä, jag behåller nog mitt vanliga jobb ett tag till. Det verkar inte gå att leva på att blogga.

Avphotoshoppade kändisar

Worth 1000 har en tävling där man ska ta bort retuscheringarna från kändisporträtt. Roligt!

Gott och blandat

I ett försök att rensa lite bland flikarna i Opera och att skapa lite arbetsro så dumpar jag ett gäng grejor här utan större omsvep.

Fredagsfyran v46

Den här gången handlar Fredagsfyran om musik.

1. Har du fastnat för någon speciell musikstil?
Inte om man inte kan kalla det Elvis Costello håller på med för en speciell musikstil (och det kan man inte). Jag är i stort sett allätare, men jag har svårt för reklamradiomusik och musik vars publik är allt för pretentiös. Om någon säger att hans eller hennes speciella musikgenre är bättre eller högre stående än andra så slår jag bakut. Att påstå att någon kulturyttring är "finare" än någon annan är bara ett uttryck för dålig självkänsla, rädsla för utmaningar eller bara en oförmåga att förstå sig på och sätta sig in i andra uttrycksformer.

2. Hur ofta lyssnar du på musik?
Dagligen, minst.

3. Kan du spela något instrument?
Jag spelar piano då och då. Ganska otränad är jag dock och jag har svår piano-scenskräck så jag spelar helst inte för andra.

4. Svår fråga, kan du sjunga?
Jajamen. Just nu är det mycket "lilla snigel", "imse vimse...", "när trollmor..." och liknande på repertoaren, men jag uppskattar också att sjunga i kör, även om jag inte har gjort det på några år. Det blir ju sång när man går i kyrkan också. Jag gillar psalmer.

Xbox 360 under skalet

När jag var liten så älskade jag att plocka sönder apparater och undersöka hur de fungerade inuti. Sådana undersökningar slutade i 9 fall av 10 med att manicken i fråga inte gick att skruva ihop och få igång igen till min (och andras) förtret och ibland förtvivlan.

Nyfikenheten och viljan att skruva sönder och undersöka har jag fortfarande kvar, men sen några år tillbaka så har det blivit vanligt att människor skruvar sönder saker, fotograferar och lägger upp bilderna på Internet så att vi andra slipper göra om samma procedur. Vinsten i både frustration och pengar är omätbar och vi är garanterat många som glädjer oss över att få djupdyka in i dagens högteknologiska underverk utan att ens behöva titta på en torx-mejsel.

Senast i raden av teknikprylar som dissekeras är den underbara Xbox 360 som släpps i Sverige i början av december. Titta och njut.

Brittisk dokusåpa i "rymden"

Times Online rapporterar om en ny dokusåpa som börjar sändas den 7:e december på Channel 4 i England. Serien, som har skapats av samma bolag som tog fram Big Brother, går ut på att nio personer får tävla om en plats i en rymdkapsel. Haken är bara att hela uppskjutningen kommer att fejkas och spelas in i en studio. Frånvaron av tyngdlöshet kommer att förklaras för "astronauterna" med att rymdfärden sker i "närrymden" där man fortfarande påverkas av gravitationen. Uttagningstävlingen och astronautträningen sker vid en påhittad "rysk" rymdbas som egentligen är ett engelskt flygfält som skyltats om.

Frågan är väl bara vad som händer om någon av de tävlande fattar att det är något lurt på gång. Personligen skulle jag nog bli lite misstänksam av att jag fortfarande var lika (attans) tung som vanligt, trots att jag var ute i "närrymden". Lite lättare borde man väl ändå känna sig där ute.

Å andra sidan ska det bli roligt att se lite på serien när femman eller trean köper in den. Framför allt måste sista avsnittet vara helt underbart när man får se "astronauternas" miner när programledaren knackar på rymdkapselns dörr och frågar om han/hon får komma in...

[Via: tvsquad]

Superhjältefrilla 2005

Bloggen Demonbaby har gjort ett hästjobb och gått igenom bilderna på MySpaces och hittat årets superhjältefrisyr-lookalikes. Jag tycker det är jätteroligt med folk som gör sig roliga över andra människors frisyrer. Visst visst, "man ska inte kasta frisyrsten när man sitter i flintishus", men det är ändå något skrattretande med hela frisyrgrejen. Vi (eller åtminstone de flesta) går omkring med en tott hår längst upp på kroppen som vi tvättar, smörjer in med olika petrokemiska smörjor, klipper och kammar för jämnan. Frisyrfixeringen går till och med så långt att det resulterar i att det är hart när omöjligt att vinna ett presidentval i världens största demokrati om man har fulare (eller mindre) hår än sin motståndare. Konstigt!

När kommer en svensk version av "årets hår"? Det finns ju minst lika många konstiga frisyrer här som på MySpaces.

Häpp!

Det är roligt när man hittar sidor på sin egen blogg som man inte ens visste om fanns. Typ den här med en lista på alla inlägg som jag har skrivit på den här bloggen. Lite besviken är jag dock, jag trodde att det skulle vara fler...

Kommunklockan säger klingeling

Aftonbladet rapporterar att Kalmar kommun har köpt bjällror åt sina anställda. Inte för att, som man kanske kunde tro, hålla reda på var alla är, utan för att folk ska kunna ta fram sin bjällra och "pingla" i den när han eller hon tycker att någon har gjort något bra.

Det här måste väl kvalificera sig till 2005 års absolut sämsta idé. Känns det pinsamt och krystat att gå fram till någon och säga några uppmuntrande ord? Kanske det, men jag lovar att det känns ungefär femtio gånger mer pinsamt och krystat att håva upp en liten bjällra ur innerfickan och "pingla" med den.

Men kanske går det att återanvända de 5000 bjällrorna i något slags julpynt snart? Kanske personalen kan hänga upp de små klockorna i kommunens julgran och i stället ta mod till sig och faktiskt dela med sig av gamla hederliga verbala uppmuntringar i stället.

Blå himmel, gula bananer

En kollega tipsade mig om kampanjen BLUE SKY IN GAMES vars mål är att spelen ska bli sådär mysiga igen som de var en gång i tiden. Ni vet, när spelgubbarna sprang omkring med jättekepsar, knaprade färgade piller och svampar och plockade diamanter. Inte som dagens gangsterspel där gubbarna kutar runt med kepsar på huvudet, knaprar piller och snor diamanter... Eh...

En bra kampanj hur som helst, med en konkret checklista som vi spelutvecklare kan följa. ("From now on, everyone wears red shoes." etc.) Dessutom tycker jag att alla initiativ, ironiska och allvarligt menade, som kan hjälpa till att bryta enformigheten i tema- och miljövalen för dagens spel är av godo.

På ett sätt var det verkligen bättre förr, när spel (och filmer och skivor) inte var såna ekonomiska mastodontprojekt. Då vågade man chansa på annorlunda grejor utan att behöva oroa sig allt för mycket för kvartalsrapporter och osäkra investeringar. Nu för tiden satsar förlagen nästan alltid hellre pengarna på ett förutsägbart mainstreamprojekt som kan ge en säker vinst än att de chansar på mer kreativa, otippade och "vilda" projekt som kan floppa men som också kan resultera i jättesuccéer. Jag upplever det som att trender styr i allt större utsträckning nu för tiden.

När något spel, någon film eller bok blir succé så blir det allt oftare genreskapande och åtföljs av en flod av liknande produkter. Förlagen vill hellre göra tio nya Da Vincikoden, Gladiator eller GTA hellre än att satsa pengar på något nytt. Säkra investeringar smäller i nio fall av tio högre än nya spännande idéer.

(Oj, nu blev det ett sånt där långt ofokuserat inlägg igen, bara för att jag retade upp mig på hur mediebranschen fungerar. Jaja, det är väl det man har en blogg till. Att få häva ur sig en massa åsikter utan att behöva oroa sig för att man tråkar ut någon.)

Gratis pappers-PDA

Fickkalender-generatorn PocketMod är så bra och smart att jag nästan kissar i brallan. Snyggt genomförd är den också.

Om jag inte vore så förälskad i mina Moleskine-anteckningsböcker så skulle jag gå över helt och hållet till PocketMod, men nu får det bli dubbelkommando. En 8-sidig PocketMod går ju lätt in i Moleskinen och man kan byta den hur ofta man vill. Permanenta grejor får bo i Molisen och saker av mer temporär karaktär kan man ha i PocketModden...

[Via: Makezine]

Utrota fattigdomen nu!

Denna vecka är det kyrkornas globala vecka och i år är den en del av den världsomfattande kampanjen "Utrota fattigdomen nu". Målet med kampanjen är att sätta press på världens ledare för att milleniemålen ska uppnås i tid. Det har redan gått fem år sedan överenskommelsen togs och målet var att halvera fattigdomen i världen till 2015.

Flera steg har tagits i rätt riktning, bland annat G8-mötets förslag om skuldavskrivningar för världens 18 fattigaste länder. Fortfarande är det dock långt till målet och i flera länder, framför allt i södra Afrika går utvecklingen tyvärr i fel riktning. Skuldavskrivning (världens fattiga länder betalar varje dag 800 miljoner kronor i räntor och amorteringar på sina lån), rättvisare handelsregler och ett ökat och förbättrat bistånd är viktiga steg mot målet, men inte det enda som kan göras.

Kampen mot fattigdomen måste föras av många om vi ska lyckas få bukt med den och det finns massor av små och stora saker som man kan göra. Här kommer några tips:

Tunisiska regimen fortsätter att jaga journalister

I morgon börjar det internationella toppmötet om informationssamhället i Tunisien och löftet från den tunisiska regimen om att journalister ska kunna känna sig säkra under toppmötet ekar allt mer tomt. De senaste dagarna har två journalister attackerats och gissningsvis kommer insatserna mot journalister och dissidenter att fortsätta under toppmötet. Ska det vara så svårt att sätta hårt mot hårt? FN borde kunna göra en markering och besluta att skjuta upp toppmötet tills dess att regimen visar tecken på att börja respektera yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, eller bara ställa in och flytta toppmötet någon annan stans.

Läs mer här

Mer...

...trams:

Dags att kötta lite zombies

Vad passar bättre så här en blåsig tisdagförmiddag än att dräpa en massa blodtörstiga zombies? På marknadsföringssajten för Resident Evil 4 finns ett litet game and watch-spel som heter CHAINSAW MANIAC som är rätt trevligt. Spetta motorsågs-zombies med dina jägarknivar och kom ihåg att ladda med nya knivar när de gamla tar slut.

Vill du ha lite mer ös i zombieslakten så rekommenderar jag Zombiegrinder 60k som är tjockt med hårt. Det handlar bara om att kubba på och blåsa bort de odöda med hagelbraket så fort man kan. Lägg märke till att spelet ökar farten när musiken gör det och att nivåerna är lika långa som låtarna. Pumpa upp volymen och slakta loss!

Kladdkaka.nu

Min lille gosse bakade en kladdkaka för ett litet tag sedan som han vill att jag ska vara med och smaka. Precis när jag skulle springa iväg och glufsa i mig det goda så fick jag ett sånt där tourettes webbsyndrom-ryck och skrev in kladdkaka.nu i webbläsaren och hittade en sida med kladdkakerecept. Tänk om det vore så enkelt att man kunde skriva in nästan vilken adress man ville i brusarn och automatiskt komma till en sida som handlade om det. De flesta domännamnen verkar ju vara upptagna av nasare som vill sälja grejor till en i stället för att berätta saker för en om det man undrar om. Tur att det finns tjänster som say-so där man kan fråga sin fråga och få bra svar.

Här tänkte jag skriva ner några bra domännamn som verkligen leder till sajter som handlar om det som domännamnet utlovar, men kladdkakan hägrar och sonen börjar bli övervänt. Det får bli någon annan gång.

Toppmöte om informationssamhället i diktatur

Vi lever i ett land där man får tycka och säga i princip vad som helst så länge man inte hotar och hetsar mot personer eller grupper. Det är något som åtminstone jag inte alls är tillräckligt tacksam för. Jag bara tar det för givet. I flera länder får man inte säga vad man vill eller läsa vilka tidningar, böcker och webbsajter man vill och i ett av dessa länder kommer FN-organet ITU att hålla sitt världstoppmöte om informationssamhället om några dagar.

Landet är Tunisien, ett land som bland annat fängslar bloggande dissidenter och som styr vilka internetsidor som befolkningen ska tillåtas se. Endast de mediebolag som tros kunna bete sig "lydigt" kommer att släppas in för att kunna rapportera om toppmötet och ett antal oliktänkande bloggare och journalister har fängslats och kommer att hållas inlåsta under toppmötet (och förmodligen under lång tid därefter). Med detta förtryck i tankarna så är det nedslående att läsa inledningsorden i förslaget till överenskommelse (pdf) som i slutet av september togs fram inför toppmötet som börjar på onsdag. Sällan kommer väl några ord ha klingat så falskt som när Tunis-överenskommelsen blir uppläst och klubbad framåt slutet av veckan.

Efter att ha läst delegaten Astrid Dufborgs redogörelse (pdf) från det förberedande PrepCom3-mötet så känner jag dock ett visst hopp. Det verkar som att trycket från många länder och från samarbetsorganisationer som CSIS och TMG/IFEX är mycket stort och att den Tunisiska regimen känner sig pressad. Cirka hälften av länderna som tidigare hade beslutat att delta i toppmötet med sina statschefer har "skalat ner" sina delegationer och skickar inte dessa, utan bara lägre rankade tjänstemän. Detta är tydligen en mycket kr